Var Götarna en exklusiv del av Svearna.

av **Christer Samuelsson** » 11 juni 2005, 10:39

Det finns som bekant en s.k. västgötaskola, jag brukar själv kalla den västgötalära. Den går i all enkelhet ut på att det mesta som står i våra historiska läroböcker, speciellt under vikingatid och vad vi kallar medeltid är, i grund och botten tämligen felaktig, emedan den skrivits av folk mestadels boendes i Uppsala.
Denna lära har sina prostelyter och även om dessa ej är så historiskt förfarna, är de ack så tunga i massmedia. Jag tänker närmast på svenska journalistförbundets ordförande m.fl.
En av de stora bekymren för denna historiesyn utgörs av själva västgötalagen, där det står att
"Endast Svear äger rätt att Konung taga och vräka"
Naturligtvis blir det då väsentligt att även Götar blir Svear, nog skall man väl ändå få tillsätta sin egen kung. Därmed är en grundbult i västgötaläran följande:
Med Svear avses folk boendes både nordanskogs och sunnanskog. Detta har man stöd av hos Adam av Bemen som bland mycket annat, skrivit att "Götarna härskar i sveonernas land".
Nu gör Adam ofta skillnad mellan götar och svear, vilket gör att man då kan konstatera detta:

Omnämnes götar är dessa att betrakta som Svear, övriga dessa som bor nordanskogs är bara svear i största allmänhet. Götaland och Svealand behöver man inte bekymmra sig särskilt mycket om..

Är m.a.o. Götarna en exklusiv del av Svearna?
Hälsningar
Christer Samuelsson.

av **Vesuvius** » 12 juni 2005, 18:21

Rent tekniskt sett står det väl inte att "endast Svear äga rätt att konung taga och att vräka." Det står rätt och slätt "Svear äga rätt att konung taga och så att vräka." Det enda underliga skulle väl vara att det står i västgötalagen, men om man säger "endast" innan låter det som att Svearna var herrar över götar (om de nu ens hade begreppen så klart för sig, vill säga).

av **Christer Samuelsson** » 12 juni 2005, 21:49

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Vesuvius

Rent tekniskt sett står det väl inte att "endast Svear äga rätt att konung taga och att vräka." Det står rätt och slätt "Svear äga rätt att konung taga och så att vräka." Det enda underliga skulle väl vara att det står i västgötalagen, men om man säger "endast" innan låter det som att Svearna var herrar över götar (om de nu ens hade begreppen så klart för sig, vill säga).
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Du har så rätt. Något "endast" finns inte med. Jag beklagar min klantighet.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

av **Inger E** » 10 juli 2005, 21:58

Alla mytiska uppgifter till trots, Det finns inget hållbart belägg för att svearna, vilka de nu var diskuteras mycket bra i den senaste översättningen av Adam av Bremens bok, någonsin besegrat götar. Tvärt om är utifrån det existerande källtextmaterialet som till stora delar ofta 'glöms' bort(eller är obekant?) hade varit mera troligt.

av **Christer Samuelsson** » 20 juli 2005, 12:48

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Inger E

Alla mytiska uppgifter till trots, Det finns inget hållbart belägg för att svearna, vilka de nu var diskuteras mycket bra i den senaste översättningen av Adam av Bremens bok, någonsin besegrat götar. Tvärt om är utifrån det existerande källtextmaterialet som till stora delar ofta 'glöms' bort(eller är obekant?) hade varit mera troligt.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Huruvida några Svear besegrat några Götar finns inte belagt någonstans. Det är knappast vad jag hävdar.
Saxo Gramtticus är måhända inte vad vi kan kalla helt igenom en pålitlig källa. Emellertid skriver han så här:

"Interea Sueticarum partium rege absumpto, Gothi summam, cuius omne
penes Sueones arbitrium erat, Magno deferre ausi, alieni privilegii
detrimento dignitatis sibi incrementa quaerebant. Quorum Sueones
auctoritate contempta, veterem gentis suae praerogativam in aliquanto
obscurioris populi invidia deponere passi non sunt. Igitur antiquae
dignitatis speciem intuentes, titulum iniusta collatione praereptum
novi regis electu cassarunt. Qui mox a Gothis trucidatus, morte Magno
imperium cessit.

Under tiden, sedan en kung över svenskarnas områden dött, ville
götarna ge tronen åt Magnus, vilket dock helt och hållet var svearnas
rättighet (egentligen 'dom', 'beslut'). Götarna ville öka sin egen
värdighet genom att minska andras rättigheter. Svearna ignorerade
dock deras beslut fullständigt, ty de ville inte tillåta att ett mer
obemärkt folks avundsjuka på något sätt skulle inkräkta på deras
släktes gamla företrädesrätt. Med hänvisning till sin gamla
hedersposition omintetgjorde de genom att välja en ny kung den titel
som Magnus på olaglig väg fått. Då denne dock genast dödades av
götarna, tillföll imperiet Magnus."

Här gör förvisso Saxo skillnad på Götar och Svear. Tycker du man kan lämna Saxos skriverier därhän och isåfall av vad anledning.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

av **Inger E** » 20 juli 2005, 17:34

Nja nu tänjer du på sanningen. Det var ingalunda svears privilegium att ensamma välja och vraka. Allt för mycket kraft och tro har lagts till de isländska sagorna och till Saxo. Vad som glöms bort är att Uppsalaskolans tolkning av begreppet svear och svithiod har väldigt lite med verkliga samtida källor att göra. Saxo är och förblir en sagoberättare av Guds nåde framtill det som händer i hans egens närtid. Det finns många sådana men de flesta har tack och lov inte fått den digniteten som Saxo fått. En exemplar av en tryckt version av Saxo Grammaticus verk från 1514 utgiven av Christiern Pedersen i Paris finns kvar. Fragment av Saxos verk hittades inte förrän 1863 i Angers. Daterat till 1200-talet ser det ut som det möjligen är Saxo själv som omarbetat texten på pergamentsbladen. Nu i Konglige Biblioteket i Köpenhamn.

Du menar väl ändå inte att berättelser om Jättetiden och andra uppgifter från Saxo skulle ge honom tillförlitlighet för vad som hände ens 100 år före hans egen tid? Saxo är som ett komplement till verkliga Primärkällor som ofta kan vara tendensiösa och skrivna utifrån händelsetidens egen uppfattning om rätt och fel, var makten låg etc. I övrigt lämnar Saxo mycket att önska. Mycket lågt källvärde för händelser före 1200. Tyvärr. Då är Skänninge annalernas(fragment) källvärde bättre trots att deras ursprung är Forntida Svenska legender skrivna av Skänninge pater under samma århundrade. OBS förväxla inte Forntida Svenska legender med det sk. legendariet. Det senare har vissa delar som överenstämmer. Speciellt intressant är det i FSL att läsa om de kristna religösa riktningarna från Konstantin den Stores Arlestid. Nog om det.

För att återgå till ämnet. Svearna har aldrig någonsin varken haft makten över eller besegrat Götarna. Det är inte heller sant att svenskarna inte hade ett rike tidigt. Som Alfred den store skrev i det vi kallar Alfreds Orosius:
Alfreds Orosius text:
"Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn. (King Alfred´s Orosius, ed H. Sweet, London 1883,sid 16)

Vilket jag kommenterade i min D-uppsats
Johansson Inger, Källorna till svenskt 800-tal i europeiskt perspektiv, en kritisk granskning av Lars Gahrns avhandling Sveariket i Källor och historieskrivning, Institution Tema avdelning för Historia Linköpings Universitet HT95

HT 95:
"Lars Gahrn skriver att Alfred´s Orosius "tarm av Östersjön" kanske avsåg Mälaren. Om Gahrns slutsats att svearna på 800-talet går att knyta till Mälardalen, skall vara trovärdig, så kräver den att två förutsättningar är uppfyllda:

P1 Att Sweoland och Sweon avser exakt samma substantiv.

P2 Att båda begreppen avser ett geografiskt område som hade sin sydligaste punkt där Mellansverige slutar.

Gahrn har inte lyckats bevisa att P1 är sann. Om P1 inte är bevisad, så faller även P2. Utifrån Alfred´s Orosius är det precis lika troligt att Sweon avser ett större område/rike som att det avser ett enda folkslags avgränsade område.

Om det är så att Alfred med "Sweon" avsåg ett landområde, jämför Alfreds uppräkning av Blekinge, Möre, Öland, Gotland som områden som tillhörde Sweon, så är detta ett bevis för att P1 och P2 är falska. Om det däremot var så att Alfred med begreppet avsåg ett område som var befolkat av "svear", så har Lars Gahrn ändå inte lyckats bevisa var detta område var beläget på 800-talet.

Med andra ord även om P1 i en framtid skulle gå att bevisa som sant, så innebär detta ändå inte att P2 sett ur king Alfreds perspektiv nödvändigtvis är sant. Det går heller inte att utesluta, att begreppet Sweoland kan ha varit ett dåtida begrepp, som motsvarar våra dagars Svealand.

Den av Gahrn analyserade texten räcker med andra ord inte till att bevisa att begreppen är likvärda. Gahrn har således varken bevisat vilket område som Sweoland omfattade på king Alfreds tid eller att svearna var de som dominerade Sverige på 800-talet."

av **Christer Samuelsson** » 20 juli 2005, 19:51

Ingrid
"Nja nu tänjer du på sanningen.
Det var ingalunda svears privilegium att ensamma välja och vraka."

Vilka Svear diskuterar du här?

"Allt för mycket kraft och tro har lagts till de isländska sagorna och till Saxo. Vad som glöms bort är att Uppsalaskolans tolkning av begreppet svear och svithiod har väldigt lite med verkliga samtida källor att göra".

Förvisso, men svithiod finns inhugget i sten på en enda runsten och märkligt nog, står denna inte sunnanskogs.

Vad i hela världen är f.ö. Uppsalaskolan. Min yngsta son har för avsikt att läsa arkeologi. Detta i Uppsala. Kommer han att bli invigd i denna Uppsalaskolas eventuella hemligheter eller vad är detta?

Vi kan väl i all vänlighet börja här.
Hälsningar.
Christer Samuelsson.

av **Clas Jacobsson** » 20 juli 2005, 20:36

Ett litet förtydligande, jag har dock inte kollat källan.

Jag håller just nu på och läser den populärvetenskapliga "Nordisk runläsebok" av Lars Rask. Där finns det tre runstenar med Svitjod varav två i "gamla" Danmark:

- Simrisstenen 1 i Skåne daterad till andra hälften av 1000-talet (sid 124),

- Tirstedstenen på Lolland, daterad som Jellingestenen, dvs runt 960, (s 126) samt

- Aspa i Södermanland, 1000-talet (sid 128).

av **Inger E** » 20 juli 2005, 21:16

Två av dem har jag kollat, och det är ett viktigt påpekande du gör Clas. Problemet för de som vill hävda Svithiod norr om Mälaren är dock att ingen av dem på något vis kan sägas bevisa vad som vid runornas ristande avsågs med Svithiod. Än mindre vad som avsågs med Svithiod på t.ex. 800-talet.

Det finns hos många en allt för stor tilltro till vattennivåer och ortsnamn något så när lika som vi upplever och hör dem nu. Tyvärr är det inte så enkelt.

Ett exempel. Uppsala hette inte Uppsala, varken Gamla Uppsala eller nuvarande, i äldre tider. Det hette Östra Aros. Aros var annars vid utloppet av ån vid nuvarande Västerås. Uppland i äldre tider avsåg inte bara nuvarande Uppland. Om det var en polsk källa så avsågs t.ex. Småländska höglandet om det handlade om Sverige och Norska Oplande om det handlade om Norge. Precis som Gerard Labuda beskriver i Zródla, sagi i legendy do najdawniej szych dziejów polski, Warsaw 1960.

Det är för övrigt samma problem med alla de namn som finns på grupper och nationaliteter i det nuvarande Sverige. Ett litet axplock eftersom en och samma historiska person kan ha mer än 3 olika 'tillhörigheter' om man tittar i källtexter från väst till öst i äldre tider:

Svear
Suavi, Suebi, Sueones, Swebowie, Sweon, Sweowie, Szwedzi, Sweom
- här kan även begreppet Suioner läggas till.

Götar
Goci, Gaura, Gautar, Gautum, Gautowie, Geatas, Geatowie, Geotena, Goci Wspaniali, Gota, Góta, Gotan, Gotar, Góti, Gotum, Gothi, Gutan, Hraeda, Hraedhowie, Hraedowie, Hraid-Goci, Hredhowie, Hraid-Gótanz, Hraiþ-kutar, Hreðgotar, Hreid-Goci

Härutöver har vi dessutom begrepp som: Alaner, Ar-rus, Bojarer, Norðmen, Varjager, Vandaler, Vikingar, Rus, Rhos, Skyter från Skandza m.fl. begrepp.
källa: Johansson Inger HT95 sid 5

av **Gorm** » 20 juli 2005, 23:11

Inger E: Att Uppsala tidigare hette Östra Aros är jag medveten om men att Gamla Uppsala inte hette Uppsala i äldre tider är nytt för mig. Hur belägger man det? När omnämns platsen med säkerhet som Gamla Uppsala för första gången?

/Johan

av **Inger E** » 21 juli 2005, 06:10

Allt sådant är självfallet svårt att belägga eftersom det äldsta diplomet vi har där Uppsala är nämnt är DS 51 från 1164-67(troligen 1165) och då har vi redan "Stephanus vpsalensis archiepiscopus..." som undertecknare. Vilket i sig är lite anmärkningsvärt eftersom Kyrkomötet 1153 i Linköping med påvlige delegaten Nikolaus Breakspear visserligen lagt fram att Sverige skulle få eget ärkestift men lämnat frågan om Linköping eller Uppsala som ärkestift öppen. Det är 1164 som det beslutas att Alvastramunken, cistercienser ordens Stephanus skall bli vår första ärkebiskop.

Förvisso ordar Adam av Bremen om pågående blot i offerlunden i Uppsala. Som när Adam i II:58 talar om att Olof Skötkonung låtit riva den gamla hednatemplet i Uppsala så är det ett Uppsala som sägs ligga mitt i sveonernas land, observera inte mitt i vårt nuvarande Svealand eller mitt i Svithiod.
Nutida historieforskning lägger inte speciellt stor tilltro till Adam i detta avseende. Henrik Jansons utomordentliga arbeten rekommenderas varmt:
Janson Henrik, Adam av Bremen, Uppsalatemplet och Gregorius VII. I Anders Hultgård (red.), Uppsalakulten och Adam av Bremen, Nora 1997.
resp.

Janson Henrik, Templum nobilissimum: Adam av Bremen, Uppsalatemplet och konfliktlinjerna i Europa kring år 1075. Avhandling Göteborg 1998.

Vi har en stor komplikation som sällan uppmärksammas. Adams tempelbeskrivning stämmer överens med hur en tempelruin på en av de tyska Östersjööarna såg ut; vi vet att Adam och Hamburg Bremen såg på andra kristna riktningar som icke-kristna och vi vet med hundraprocentig säkerhet att det hednatempel som de isländska sagornas 1200-tals författare nedtecknar för Gamla Uppsala aldrig någonsin legat ovanpå 'kungshögarna' i Gamla Uppsala.

Förvisso hävdas det att kyrkan vid kungshögarna var den första ärkestiftets kyrka. Kyrkan är uppförd i mitten av 1100-talet, d.v.s. alldeles runt eller efter att Uppsala kommit i fråga som ärkestift. Men, den diskussionen leder onekligen in tanken på det 'nya'(?)fyndet av en trolig äldre kyrka under nuvarande Uppsala Domkyrka. Personligen är jag ganska säker på att bland de 5 som hittats begravda där begravdes innan denna äldre kyrka byggdes och i så fall skulle jag gissa på 1080-talet på personerna och runt 1100-1125/30 för den äldre kyrkan.
Om gissningen är riktig så förklarar det lätt att ärkesätet kunde flyttas, om det nu gjorde det, från den basilikeliknande kyrkan vid de sk. kungshögarna som brann på 1200-talet. Men att det fanns en kyrka byggd i mitten av 1100-talet vid Uppsala högar utgör i sig inget bevis för att det var den kyrkan som var vår första ärkebiskopskyrka. Möjligt ja, men bevisat nej.

Det äldsta 'övriga' belägget för Gamla Uppsala, liksom för övrigt för den vikingatida gudavärlden i Sverige härrör sig från andra hälften av 1100-talet-första hälften av 1200-talet. I Widseth från 980-talet, den äldsta existerande källan som ger detaljerade platsuppgifter om Norden, finns inte Uppsala omnämnd. Däremot finns "Billa the Waerne" vilket sammantaget med uppgifter som "Wada the Haelsingas" och "Ongentheow the Swedes" möjligen kan ha refererat till en person som hette Billa och namngett Billingen att Waerne kan avse Waenern är inte helt uteslutet. Men något Uppsala, Gamla eller nuvarande, finns inte omnämnt alls.
http://www.soton.ac.uk/~enm/widsith.htm

Det kan mycket väl finnas äldre källor som jag missat, men oavsett detta är det svårt att belägga att ett ortsnamn nämnt i källa från år x hade samma namn ett eller ett par århundraden före år x. Vi har vårt Svenska Diplomatarium och de påvliga arkiven att tillgå. Vilket i och för sig ger oss avsevärt mer källmaterial än vad som brukar framkomma. Vi har även ryska källor att tillgå. Tyvärr ger de senare så vitt jag vet ingen annan ledtråd än Aros alternativt östra Aros.

För övrigt är det ytterligare en komplikation som 'glömts' bort... det finns mer än en rysk källa som omtalar var Ruserna kom ifrån och beskrivningen är alltid densamma.
""The Rus live in an island in the sea, it´s extent being a distance of three days in either direction. It has woods and forests and is surrounded by a lake".... "(Engelsk översättning av Sharaf Al-Zamân Tâhirs Marvazi on China, the Turks and India, ed. V Minorsky, London 1942, sid 36ff)
Vilket ju inte direkt pekar ut Uppland, eller?
Att vi dessutom har belägg för kristna Ar-rus som besökte östra delarna av Asia Minor innan de via det Byzantinska hovet skickades hem till Sverige via Europa.

"Ar-rus" handelsmän som kom till Bagdad betalade skatt eftersom att "De giver sig ud for at være kristne og betaler gizya" vilket endast kristna och judar behövde göra i kalifatet"(Danmarks Historie, bind 2, Normandertiden 600-1060, ed. Ramskou Thorhild, sid 66-67)" handelsmännen är troligen de Ruser som samma år, 844, dök upp i ett kloster i mellaneuropa.

Bara en av många källor där Ar-rus finns omnämnda. Men som sagt vad tidiga källor för något Uppsala begrepp är svårare att hitta.

av **Christer Samuelsson** » 21 juli 2005, 09:58

Inger E
"Det äldsta 'övriga' belägget för Gamla Uppsala, liksom för övrigt för den vikingatida gudavärlden i Sverige härrör sig från andra hälften av 1100-talet-första hälften av 1200-talet. I Widseth från 980-talet, den äldsta existerande källan som ger detaljerade platsuppgifter om Norden, finns inte Uppsala omnämnd."

Hon har exakt skrivit så, Widseth är från 980. Något annat har hon platt icke skrivit.
Jag och många med mej undrar säkert varför. Våra brittiska kusiner har en annan åsikt om denna tidsangivelse. Det är bara att göra en Google sökning och konstatera.

Dessutom skulle jag vilja ha en detaljerad platsuppgift, tagen direkt ur Widseth. (Widsith)
Var nu så utomordentligt söt och kom ihåg att det skall vara en "detaljerad platsuppgift" .

Skall man diskutera historia och emellanåt småljuga, blir det ju rent löjligt. Man kan för all del minnas fel och det är mänskligt.

Jag hoppas på det sista alternativet.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

av **Gorm** » 21 juli 2005, 10:17

Undersökningarna under Gamla Uppsala kyrka ägde rum på 1920-talet om jag inte minns fel. Det är intressanta argument du lägger fram men inga som säger att Gamla Uppsala har hetat något annat än just Uppsala. Den nuvarande kyrkan har ju tidigare varit en del i den mycket större domkyrkan som borde påvisa att platsen åtminstone varit bland de vikitgare i kristenheten i Sverige. Att Adam av Bremen inte exakt vet vart Uppsala ligger är inte så underligt i o m att han faktiskt aldrig besökte platsen själv. Vidare förstår jag inte rikigt kopplingen Ruser och ortnamnet Uppsala. Anledningen att jag frågade var att du lät så tvärsäker men nu ser jag att det snarare är en ganska öppen fråga eftersom det inte verkar finnas några bevis MOT att det hetat Uppsala även tidigare förutom avsaknaden av bevis i vissa källor. "Svenskt ortnamnslexikon" hävdar ju t ex att platsen hetat Uppsala i äldre tid.

Jansons avhandling läser jag faktiskt just nu.

/Johan

av **Inger E** » 22 juli 2005, 10:14

Debatten är viktig för visserligen är det så att avsaknad av bevis inte är bevis på att något inte funnits, namngetts etc. Problemet är att när ortsnamnet Uppsala först dyker upp i skriftliga källor så finns det inte ett Uppsala utan flera. Så i sig är frågan om vad Sala som ortsnamn stod för i äldre tider minst lika viktig som själva Uppsala frågan. Däremot måste vi skilja på äpplen och päron oavsett om de smakar aldrig så gott båda två. Vi har absolut inget känt belägg som knyter Uppsal på Sparlösastenen till just Uppland.

Vad som är mer intressant i ett större perspektiv är om det möjligtvis funnits ett östligt kyrkligt inflytande och eller till och med kyrklig verksamhet i och runt Uppsala högar i början av 1100-talet. För om vi läser källorna noga så är det inte så att kyrkan, som byggdes i mitten av 1100-talet enligt uppgift som kan vara tveksam, blev ärkebiskopstol, om det nu var den och inte den under nuvarande domkyrka, av något annat skäl än att Uppsala i mitten av 1100-talet ansågs ligga på gränsen till ickekristet område. Jag tycker att grunden liknar en basilika. Otvivelaktigt var det många från nuvarande Uppland som via de ryska och baltiska floderna under vikingatiden besökte Bysans/Konstantinopel/Miklagård. Det finns vissa likheter mellan grunden och den första kyrkan i Novgogorod. Kanske har den ryska arkeolog vars namn jag för tillfället inte kommer ihåg rätt när hon i en diskussionsgrupp för 6-7 år sedan talade om ett ryskt-novgorianskt kyrkoinflytande på Gotland och i Uppland från början av 1000-talet och fram till ärkebiskopen installerades i Uppsala.

Jag har ingenstans annat än i den sk. Uppsalaskolans arbeten funnit något avgörande bevis för att kyrkan/kyrkorna runt nuvarande Gamla Uppsala/Uppsala på något sätt hade ett avgörande inflytande eller betydelse för den svenska kristendomens införande före 1150. Tvärt om verkar det som om centrumet snarare legat i Skara och Skänninge. Vilket i sig inte är förvånansvärt.

Men åter till Uppsaladiskussionen. Tittar vi närmare på Rimberts Vita Ansgari så finner vi att det han reagerar starkt för i och kring Birka, var att man dyrkade en tidigare konung. Jag vet inte hur långt tillbaka vi kan belägga ikoner i den ryska kyrkan. Men vore det så uteslutet att Hermanerik som ju i ett stort antal källor skrivna före 800 sägs ha kommit över vatten innan han via Baltikum tog sig ner i Europa skulle kunna setts som ett helgon i t.ex. Mälardalen och Sörmland. Om så är möjligt, vilket ju självfallet inte är bevisat, så finns det kanske en icke Hamburg-Bremen influerad kyrka i Uppland före 1100. Hur långt tillbaka den har sina rötter är i så fall den stora frågan.

Avhandlingen ja den är väl värd att läsa inte minst för att den referenslista som finns är så väldigt intressant att göra djupdykningar i. Antar att vi kan återkomma till avhandlingen i denna och andra debatter.

av **Christer Samuelsson** » 22 juli 2005, 12:59

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Min goda Dam, jag noterar att du inte svarar på frågor.
Jag har skrivit på följande sätt:

 <blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">"Inger E
"Det äldsta 'övriga' belägget för Gamla Uppsala, liksom för övrigt för den vikingatida gudavärlden i Sverige härrör sig från andra hälften av 1100-talet-första hälften av 1200-talet. I Widseth från 980-talet, den äldsta existerande källan som ger detaljerade platsuppgifter om Norden, finns inte Uppsala omnämnd."

Hon har exakt skrivit så, Widseth är från 980. Något annat har hon platt icke skrivit.
Jag och många med mej undrar säkert varför. Våra brittiska kusiner har en annan åsikt om denna tidsangivelse. Det är bara att göra en Google sökning och konstatera.

Dessutom skulle jag vilja ha en detaljerad platsuppgift, tagen direkt ur Widseth. (Widsith)
Var nu så utomordentligt söt och kom ihåg att det skall vara en "detaljerad platsuppgift" .

Skall man diskutera historia och emellanåt småljuga, blir det ju rent löjligt. Man kan för all del minnas fel och det är mänskligt.

Jag hoppas på det sista alternativet.
Hälsningar
Christer Samuelsson."<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Tycker du möjligen att saken inte är värd att komentera.
Detta är ett är ett diskussioinsfora och inte ett föreläsningsdito.
Magister Gahrn kan vi väl ta och lämna därhän...
Christer Samuelsson.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Var Götarna en exklusiv del av Svearna.

Var Götarna en exklusiv del av Svearna.

Vilka är online