Så här kunde det kanske te sig för någon välinsatt i samtiden kring 1361:
”Små bössor blir allt träffsäkrare och de slår igenom plåtklädsel bättre än en kraftig armborstpil. Riktigt stora bössor är farliga då de kan bli så varma att puderkrutet självantänds efter några salvor. Det har man försökt lösa genom att ha flera utbytbara hylsor för krutet. Så kallade föglare. På skepp är det dessutom svårt att mynningsladda bössorna, men det problemet kommer man förbi med hjälp av föglare. Furstarna vill få fram bössor så stora och kraftiga att de kan ersätta blidorna. De där kastmaskinerna är så skrymmande att en stor blida kräver ett tjugotal vagnar för transporten. Och de tar lång tid att montera upp och ner. Men bristen på salpeter hindrar användningen av stora bössor. Men kanske viktigare för städernas rådsherrar är bössornas användning på skeppen. Lübeck har monterat bössor på några av sina skepp. Inget nytt med det. Men det som var en nyhet för mig är att en av dem anses vara kraftig nog att skjuta hål i bottenborden på en fiende. Starka nog att sänka motståndaren helt enkelt! Något som det är mycket hysshyss om, så sprid inte den informationen vidare.”
-----------------------------------
Rovriddarnas tid Adlibris 99 kr http://niels-ebbesen.com/