Knivig fråga rörande adelstitlar

av **gurran** » 3 februari 2004, 22:33

Jag har en fråga rörande ätter och arv. Jag vet inte vart jag ska vända mig med denna men om ni kunde hänvisa mig eller svara så vore jag högst tacksam. Det bör nämnas att frågan gäller den medeltida adeln och inte den nuvarande.

Ett släkte som är friherrligt har två bröder i en generation. Den ena av dem får titeln som friherre. Den andra blir senare utnämd till greve. Släkten blir antagningsvis då grevlig. Fortsätter då friherrligheten gå i arv eller avbrytas arvtagandet?

Tack på förhand,

Gustaf Möller

av **Sara Lundström** » 3 februari 2004, 23:18

För absolut tillförlitligast svar skulle jag rekommendera dig att vända dig till Riddarhuset i Stockholm. kansli(snabel-a)riddarhuset.se

av **gurran** » 4 februari 2004, 15:24

haha... Mailade dem precis innan jag frågade här. Har inte fått svar dock [V]

av **Hans** » 4 februari 2004, 15:28

Endast den grevliga broderns ättlingar blir grevliga. Jmf t ex ätten Hamilton som har både grevliga och friherrliga grenar.

"Adels"-titlar var dock inte ärftliga på medeltiden (och greve- och friherrevärdigheterna infördes först på 1500-talet). Det världsliga frälset (frälst = befriad, dvs från skatt) infördes när ledungsflottan hade mist sin funktion och det istället uppstod ett behov av bepansrat rytteri (riddare). Ledungsskyldigheten ersattes då med en skatt som man kunde befrias ifrån (frälsas) genom att ställa upp med häst och rustning. (Jmf det andliga frälset, dvs prästerna, som redan var befriat från skatt). Ärftliga privilegier (och således en juridisk adel) infördes alltså relativt sent i Sverige (officiellt heter det fortfarande ridderskapet och adeln) även om börden givetvis redan var viktig både socialt och ekonomiskt.

av **gurran** » 4 februari 2004, 20:46

Jaha!?

Så inga titlar gick i arv? Hur är det med Konungatiteln går väl i arv? Det samma gäller väl Hertigtiteln? Eller är jag helt ute och cyklar?

av **Hans** » 4 februari 2004, 21:21

Vi hade som bekant valkungadöme på medeltiden (dock att kungarna hämtades från vissa ätter). Hertigvärdigheten infördes av Gustaf Vasa när han gav vissa landskap som ärftliga förläningar till sina söner. (Jag tror - någon som vet bättre får gärna rätta mig - att själva hertigtiteln förekom på medeltiden fast den inte var ärftlig.)

av **gurran** » 5 februari 2004, 14:54

Jaha... men om inga titlar gick i arv. Hur fortgick då förläningarna?

av **Arnaud Guillaume** » 5 februari 2004, 15:52

I Sverige handlar det om två saker.

- Jordägande (som mycket riktigt var ärftligt). Detta funkade som vilket privat ägande som helst, man kunde köpa och sälja mark, eller odla upp nya områden i mån av ekonomi. För de som lyckades tillräckligt bra fanns möjligheten till skattefrihet genom rusttjänst, vilket bättrade på förutsättningarna ytterligare. Här finns dock inte nån koppling till titlar - antingen hade man nog med pengar för att uppfylla kraven för frälsestatus, eller inte; det kunde troligen variera något mellan generationerna.

- Förläningar, ämbeten osv. Dessa utgick från kungen och var vad jag förstår ganska kortvariga; det kunde röra sig om några år som herre över ett visst slott eller gods. Inte heller här finns det några direkta titlar som greve/friherre/hertig, och här är det definitivt en person som tillsätts på posten; godset tillhörde fortfarande kungen och ärvdes alltså inte.

Det du tänker på har att göra med senare företeelser. Specifika adelsbrev börjar dyka upp under 1400-talet, men friherrar och grevar existerar vad jag vet inte alls i Sverige förrän 1561, dvs tidigmodern tid.

av **gurran** » 5 februari 2004, 16:58

Men om vi ser på det såhär. Sturnta i att det är på 1500-talet. Är grevetiteln/friherretiteln ärftlig? Och kan båda titlarna finnas i ett släkte, tex. två bröder?

av **Arnaud Guillaume** » 5 februari 2004, 17:20

Tja, om vi nu inte börjar tala om folk som gifter sig med sina kusiner [:D] så lär ju brödernas ättlingar tillhöra två skilda släkter även fortsättningsvis. Exemplet Hamilton är bra; där finns både en friherrlig och en grevlig gren. Det är alltså samma ursprung för de båda grenarna, men efter att det tillkommer en extra titel räknas de som två skilda släkter, och titlarna ärvs helt separat från varandra. Jag vet inte om titlarna styr nåt mer än i vilken ordning man ska buga för varandra dock...

Dessutom tror jag att adelstitlar bara ärvs i nedstigande led från ursprungsinnehavaren. Om en av grenarna dör ut går alltså inte titeln över till den andra. Rätta mig om jag har fel, det här är inte direkt mitt specialområde.

(Förresten, gurran, var det du som frågade nåt liknande på www.rollspel.nu? Jag tycker att jag känner igen frågan.)

av **Örjan** » 5 februari 2004, 17:24

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Hans

Hertigvärdigheten infördes av Gustaf Vasa när han gav vissa landskap som ärftliga förläningar till sina söner. (Jag tror - någon som vet bättre får gärna rätta mig - att själva hertigtiteln förekom på medeltiden fast den inte var ärftlig.)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Efter Håtunaleken lyckades hertigarna Erik och Valdemar få sina förläningar ärftliga. Men Nyköpings gästabud gjorde slut på dessa hertigdömen innan de hann gå i arv.

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/st ... rtigar.htm

av **Hans** » 5 februari 2004, 18:40

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Arnaud Guillaume

Dessutom tror jag att adelstitlar bara ärvs i nedstigande led från ursprungsinnehavaren. Om en av grenarna dör ut går alltså inte titeln över till den andra. Rätta mig om jag har fel, det här är inte direkt mitt specialområde.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Ja, iallafall i Sverige. Ätten utslocknar, säger man.

av **Hans** » 5 februari 2004, 18:51

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Örjan

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Hans

Hertigvärdigheten infördes av Gustaf Vasa när han gav vissa landskap som ärftliga förläningar till sina söner. (Jag tror - någon som vet bättre får gärna rätta mig - att själva hertigtiteln förekom på medeltiden fast den inte var ärftlig.)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Efter Håtunaleken lyckades hertigarna Erik och Valdemar få sina förläningar ärftliga. Men Nyköpings gästabud gjorde slut på dessa hertigdömen innan de hann gå i arv.

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/st ... rtigar.htm
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Så var det, ja. Sedan kan vi ju tillägga att hertigvärdigheten inte går i arv numera heller utan enbart tilldelas kungligheter som hederstitel. Pris Carl Philip är hertig av Värmland t ex. Ätten d'Otrante kallar sig visserligen hertlig men är inte upptagen som sådan på Riddarhuset.

av **gurran** » 5 februari 2004, 19:46

Så att så fort en ny titel såsom friherre eller greve utdelas så skapas ett nytt släkte. Det är bara hans avkomma som tillhör detta släkte och inga andra. Eller? Men vad jag inte riktgigt fattar är om friherre och grevetitlar går i arv...

av **Hans** » 5 februari 2004, 20:44

"Vill du veta någonting, så fråga Ugglan": http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfba/0083.html (Adel)

Knivig fråga rörande adelstitlar

Knivig fråga rörande adelstitlar

Vilka är online