Völvor och häxor

av **MBN** » 22 februari 2007, 12:13

Hejsan, jag är väldigt intresserad av de läkekunniga kvinnorna genom tiderna, och undrar om någon kan hjälpa mig hitta lite information. Har sökt på völvor och häxor här på forumet, utan att hitta något, och även sökt på nätet. Det är dock svårt att hitta vad man letar efter. Letar man efter häxor till exempel hittar man ju bara allt vad folk trodde att de gjorde (surna mjölk, skapa missväxt, lägga förbannelser på folk, flyga till blåkulla mm mm), och en hel del om häxförföljelsens tider, men nästan inget alls om deras kännedom om örter och medicin osv. Någon som kan ge lite vägvisning?

av **Djingis Khan** » 22 februari 2007, 15:53

Studiet av hur människor i olika tider och kulturer har utnyttjat växter, djur och annat i naturen som livsmedel, medicin m.m. kallas etnobiologi, och det är ett ämne som fått en del uppmärksamhet på senare tid. Jag kan tyvärr inte komma på några titlar om gammal svensk etnobiologi på rak arm, men det borde finnas en hel del. Annars vet jag att Ebbe Schön brukar ta upp gammal läkekonst och botmagi i sina böcker.

Tänk bara på att det inte enbart var "kloka gummor" som sysslade med sådant, utan även ofta "kloka gubbar".

av **Sara Lundström** » 22 februari 2007, 16:30

Det finns inga som helst indikationer i källmaterialet på att völvor höll på med läkekonst.

av **Matti** » 23 februari 2007, 19:17

Precis, völvor verkar främst ha sysslat med sejd, samma typ av magi som de samiska nåjderna var kända för. De försatte sig i trance för att kunna se in i framtiden och liknande. Nu använde nåjderna sejden för att även bota sjuka, tala med andar och liknande, och man kan anta att völvorna gjorde likaledes.
Men isåfall utgjordes "läkekonsten" av att völvan försökte beveka makterna att bota den sjuke, inte att hon använde örter eller sådant.

Populärt så tänker man sig att völvan gjorde allt det där, men det är inte säkert. Det kan ha varit en uppgift för en annan grupp av kvinnor som kanske bara beskrivs som läkekunniga.

av **MBN** » 23 februari 2007, 20:33

Tack alla, och ja, då behöver jag ju i alla fall inte leta vidare om völvor, det är ju inte blidkandet av andar, utan örter jag är intresserad av....

av **Sara Lundström** » 25 februari 2007, 00:35

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Matti

Men isåfall utgjordes "läkekonsten" av att völvan försökte beveka makterna att bota den sjuke, inte att hon använde örter eller sådant.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Bara för att klargöra: Det finns inga som helst indikationer i källorna på att sejd användes på detta vis. Källorna talar om två funktioner hos sejden: spådom och trolldom i syfte att skada någon. Bara detta. Så vitt jag vet hänvisas till völvor uteslutande i egenskap av spåkvinnor. (I Völuspa och Erik Rödes saga, men om någon känner till andra referenser i källorna till völvor och deras arbete skulle jag vara väldigt intresserad av detta.)

av **Matti** » 26 februari 2007, 13:28

Sara, jag gjorde en parallell jämförelse med nåjdernas sejdkonst, som vi vet mer om. Om vi skall hålla oss enbart till vad som står, så kan vi endast belägga att nåjderna gick i trans på 1100-talet och poängen var att vara i trans (som om det vore någon sorts privat rejvfest). Att säga att detta var syftet med att sejda för nåjder vid denna tid är naturligtvis ett felslut baserat på alltför snävt behandlande av källor, när man med hjälp av etnografiska paralleller och senare beskrivningar om nåjder kan bli klar med vad det handlade om.

Vi har inga direkta kopplingar till att völvorna gjorde annat än att spå, men en nåjd som gjode en resa för att "spå" kunde lika gärna göra det för att ta reda på orsaken till en sjukdom osv...
Att spå bör tolkas i ett vidare begrepp och att ha en möjligen alltför snäv definition av völvors görande kan leda till att vi missförstår dem helt. Ibland kan övernitisk källkritik vara lika illa som för slapp sådan.

av **Sara Lundström** » 26 februari 2007, 17:50

Matti: Jo, det har du till viss del rätt i, men det förekommer ju väldigt mycket spekulation (mer eller mindre seriös) i fråga om de här sakerna. Jag ville bara förtydliga vad man faktiskt VET, hur lite det än är.

av **Sunniva Saksvik** » 27 februari 2007, 22:49

Finnes det kilder fra 1100-tallet på noajder? Hvilke kilder er det snakk om?

Ellers fullstendig enig med Sara; det blir for lettvint å sette likhetstegn mellom volver og noajder bare fordi det finnes paralleller.

Og nei; man kan aldri bli for nøyaktig i å spesifisere hva som er kildebetinget og hva som er tolkning. Særlig ikke når det gjelder et tema som dette, hvor det finnes mange hårreisende påstander!

Sara etterspurte andre kilder på volver, så jeg vil bare nevne Lokasenna, hvor volver beskrives som å danse omkring og slå på trommer.

En annen ting vi vet om seid (hvis man altså antar at det er dette volvene gjør; jeg er usikker på om kildene spesifiserer dette), er at det er Freyja som kan det og at hun lærer det bort til Odin.

Dette er vel ulikt noajdemagi igjen, som hovedsaklig (men ikke eksklusivt) utføres av menn?

Hvis Sverige er som Norge i så måte, så er den ideen at en "heks" er noen som primært driver med urter og legekunster en ganske moderne idé. En "heks" er språklig sett forbundet med en helt spesiell djeveldyrker som reiser til Bloksberg og alt det der; melker blod ut av kyr, vekker stormer osv. Mao mer lik en volve - eller for så vidt en noajde - enn en urtekone er. I eldre tid er ordet "heks" fellesgermansk, og det angel-saksiske "haeg-tessa" betyr visstnok "hun som sitter/rir på hekken", dvs. ei som "reiser" mellom verdener (min tolkning).

av **Naual** » 28 februari 2007, 01:41

För ett par år sen skulle jag skriva lite om läkekonst och folktro på medeltiden men det slog mig också hur lite material det verkade finnas om ämnet.
En bok som jag vill minnas att det står om häxors användning av örter (men inte om nåjder och sejd tror jag)i är Hans Peter Düerrs "Drömtid". Den är fascinerande och festlig, men tror jag, även lite kontroversiell (han har t ex prövat en del örter själv...). En förklaring han ger till att kunskapen om t ex eventuell örtanvändning är så dålig, är att de anklagade inte gavs möjlighet att förklara sin verksamhet eftersom förhörsformulären hade på förhand formulerade föreställningar om vad häxeri innebär. (Fast det borde finnas böcker skrivna på grundval av förhörsprotokoll ung. som "Montaillou".)

Hur räknar man förresten apropå völvorna den isländska litteraturen (sagorna, poetiska eddan) som källor nu? För vilken tid och plats är de tillämpliga? Kan völvor vara något geografiskt begränsat, ungefär som nid och konststilar? Och vilka århundraden hör de hemma i?
Sunniva, intressant fundering om likheter mellan välvor och häxor. Det tidigaste omnämnandet av häxor i Sverige jag vet är någon av landskapslagarna (glömt vilken). Eller ordet häxa nämns inte, men beskrivningen är den som du nämner, och dessa är ju tidigare än de stora förföljelserna från 1400-talet. Det står också i flera av lagarna om förgörning och trolldom. Fenomenet verkar ju finnas allmänt spritt. Men vet någon hur man kan bestämma olika "trolldomsutövare" till tid och plats? (Förutom deras verksamhet, som ju redan diskuteras.)

Om det inte var häxor eller nåjder som använde örter till läkekonst, vilka gjorde det då? "Riket", (lätt översiktsbok om 1300-talet), nämner en del om trolldom och magi med örter, t ex med växtrötter och trollpåsar, dock inga källor i direkt anslutning till uppgifterna(t ex Henrik Harpestreng skulle nog inte skriva om det), men Gudrun Wessnert verkar ju ha bra på fötterna annars.

Hmm, det här blev ett rätt svävande och spekulerande inlägg, men det ska bli roligt att läsa svaren.

/Martin

av **Mia** » 28 februari 2007, 09:59

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Naual

Om det inte var häxor eller nåjder som använde örter till läkekonst, vilka gjorde det då? <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Tänk om det var allmän kunskap? Att minst en i varje hushåll/by hade djupare kunskap om läkeörter och de flesta visste basgrejerna? På samma sätt som att "alla" idag vet att man får c-vitamin av apelsin och att mjölk är bra för skelettet.

av **Matti** » 28 februari 2007, 12:48

Jag har för mig att det var en norsk text från 1190-talet som nämnde samiska nåjder, ja, de skrev väl trollkarlar om jag minns rätt. Men jag minns inte titel. Det var under en föreläsning när jag läste Samisk kultur och Historia vid Umeå universitet.

De nåjder som omnämns är oftast män, men det har ibland talats om kvinnliga nåjder, fast i mer lågmälda termer. Dessvärre är omnämnandena i linje med..."Ni tror väl inte vi berättare ALLT för svenskar och norrmän..."
Det finns sannolikt en del dold samisk tradition som vi inte riktig kommer åt, men det gör att vi inte kan använda informationen riktig heller. Jag vet att det var en kvinna i Umeå, Birgitta Fossum, som arbetade en del med kvinnliga nåjder, men jag vet inte om hon körde fast.

Men eftersom jag själv studerat relationen samisk/finska religiösa seder och sydskandinaviska, så vill jag nog påstå att det finns möjlighet att völvorna haft beröringspunkter med nåjderna. Som Lokasenna påstår så brukar bägge trumman som redskap, och det synes knyta völvorna till den Cirkumpolära shamantraditionerna.

Jag återkommer!

av **Fågelblå** » 1 mars 2007, 14:32

Sejd och schamanism går litet hand i hand enligt det lilla jag funnit att läsa om det. Både schamaner, sejdmän, völvor, nojder använder trumman för att färdas mellan världarna. Och i världarna sägs det att man kan möta sitt kraftdjur/totem och få vägledning, man kan även möta andras kraftdjur och på andligt/självsligt plan bota sjukdomar.

Religioner utan ordentlgia uppteckningar och tros-böcker kommer nog alltid vara flyktiga och fulla av spekulationer.

Men att man som nojd, sejdman eller völva itne skulle använda örter vid lindriga åkommor finner jag märkligt... Ofta är det som så att de gamla visa har sin kunskap om hur mycket av var ört som behövs och att folk i allmänhet visste att vissa örter var bra mot vissa åkommor. tex, vid värk användes den elelr den växten så som vi idag stoppar i oss en alvedon....

jag svamlar litet.....

av **Mia** » 1 mars 2007, 15:45

Det här låter förmodligen helt orimligt i de flesta öron, men för mig är det så. En anledning till att det inte står så mycket om völvornas örtkunskap kan vara att har man gåvan och kan se in i andra människor eller få guidning från andra världar om vad som är felet/sjukdomen hos en person, så behövs inte mycket medicin efter 'behandlingen' där man tar bort denna blockering som orsakar 'sjukdomen'. Jag har 'gåvan' och arbetar på det sättet. Jag menar inte att man aldrig behöver någon ört/medicin hjälp, men kanske var völvornas huvuduppgift just att få bort orsaken, inte bara symptomet (dvs sjukdomen). Örtkunskap kanske var någon annans huvuduppgift, även om de två går ihop ibland?

av **Sunniva Saksvik** » 2 mars 2007, 23:49

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Fågelblå

Sejd och schamanism går litet hand i hand enligt det lilla jag funnit att läsa om det.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Jojo, det er klart, men la oss nå skille mellom moderne antropologisk tolkning og historisk kildemateriale.

Naual etterspør tidlig materiale på hekseforfølgelse. Nå er jo hekseforfølgelse et fenomen fra renessansen, og ikke middelalderen (Pave Innocens VIIIs bulle om hekseforfølgelse kom jo i 1484, og Malleus Malleficarum/Heksehammeren kom ut i 1487). I middelalderen anså kirken det som gudsbespottende eller galskap å tro på trolldom eller hekseri.

I Norge hadde vi en interessant sak - vår første trolldomsprosess (og den eneste fra middelalderen) - mot Ragnhild Tregagås i 1324/25. Hun skal visstnok ha gjort sin tidligere elsker impotent og sådd splid mellom ham og hans nye kone med en magisk regle. Fant ikke regla i farten, men her er det jeg husker:

Rit ek i fra mier
Gonduls ande
ein ther i bak i biti
ein ther i brjost i biti
ok (noe) (noe)
ergi ok uthole.

Men hun ble ikke brent, selv hun innrømmet "diabolisme". Hun ble derimot betraktet som gal i gjerningsøyeblikket, og dømt til religiøs opplæring hos en prest, faste og pilgrimsferder.

Völvor och häxor

Völvor och häxor

Vilka är online