Den svårfångade skolastiken

[Odysseus]

Jag har länge klurat på vad skolastiken lite mer i detalj gick ut på. Vad ägnade man sig åt som lärd inom den medeltida universitetsvärlden, i termer av vad som då ansågs vara vetenskapligt arbete? Vilka metoder var kännetecknande för skolastiken - och i förlängningen föremål för kritik av "the new men" under 1500-talet?

[Gro-Torstensdotter]

Det låter som du redan kan en del om skolastiken, och då kanske du vet att det är jäddrigt svårt att sammanfatta den så att det passar i ett sådan här forum. Själv tycker jag att den är riktigt fascinerande, men jag har inte ett filosofiskt ben i kroppen, så det har tagit ett tag för mig att få grepp om den.[:)] Jag kan ge dig en början att spinna vidare på.

Grunderna först. Skolastiken var ett underämne till teologin, och motsvarade närmast filosofin. (De andra underämnena var apokalyptik och mystik.)

Nå, skolastiken var ett försök att väva samman tro och förnuftsmässigt resonemang. Man trodde att det fanns en objektiv värld utanför det egna sinnet och ansåg att all kunskap härstammar från "känslokunskap" (ungefär: den kunskap man kan få genom att använda sina sinnen ~ känna sig fram). Genom att studera världen med sina sinnen kunde man komma närmare Gud, och man försökte också empiriskt bevisa att Gud fanns.

De metoder man använde var sk. filosofiska dialektiska metoder och man använde också rationella resonemang. Ett berömt exempel på det är Occams rakkniv; den minst krångliga förklaringen till ett fenomen är också det mest troliga. (Exempelvis: Du som läser det här gör det knappast för att du blivit bunden framför datorn av din djävulska faster som plågar dig med ointressanta siter på nätet, utan för att du hittat forumet och är intresserad av historia.) Man erkände Bibelns auktoritet, men lät den inte vara i vägen i teologiska och filosofiska diskussioner, och man ansåg att den var en svag auktoritet när det kom till naturvetenskap. (De hamnade i bråk med mystikerna...)

Viktiga namn inom skolastiken
Johan Scotus Erigena (Tidig skolastik 1000-1100t)
Anselm av Canterbury (Tidig skolastik)
Willhelm av Occam
Tomas av Aquino (Högskolastik 1200t)
Johannes Duns Scotus (Högskolastik 1200t)

Neoskolastiken som infaller närmare 1500t, och kritiken från "the new men" faller utanför min period, så där kan jag tyvärr inte hjälpa. Hoppas detta lilla ska vara till nytta i alla fall.

[Odysseus]

Nu är det jag som ska tacka och be om ursäkt för sent svar. Jag hade faktiskt aldrig tänkt på att Occam var skolastiker. Så den vinkeln gör "de nya männens" kritik mot skolastiken än mer förbryllande, eftersom, om jag har förstått den rätt, i princip går ut på att skolastiken är för dogmatisk och konservativ i jämförelse med de tekniker renässansmännen förespråkade (och som på sikt lade grunden för dagens epistemologi). Jag hade fått för mig att just empiri var en viktig skiljepunkt dem emellan.

Så om "de nya männen" gillade empiri (ex: man måste göra obduktioner för att lära sig något om den mänskliga kroppen), och skolastikerna <blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"> trodde att det fanns en objektiv värld utanför det egna sinnet och ansåg att all kunskap härstammar från "känslokunskap" (ungefär: den kunskap man kan få genom att använda sina sinnen ~ känna sig fram).<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote"> =gillade empiri, var i låg skillnaden?

Var det kanske i skolastikernas vurm för just filosofiskt dialektiska metoder? Dizzade "de nya männen" sådana? Eller fanns det någon form av ideal skolastik under 1200-talet som hade fallit till korrumption och maktmissbruk under 1400-talet (=låter dock liiite för...kliché)?

Intressant [8D]

[Endre Fodstad]

Renessansen er, tross alt, ekstremt oppreklamert.