Historiska världars forum

Kunde en träl bli en fri man/kvinna på vikingatiden (förmodligen), och hur kunde dom sen bevisa detta? Hölls det någon typ av cermoni eller hade dom ett tecken av något slag.

Någon som vet något om detta?

Mats

Skriftlige kilder i Norge sier at en trell hadde rett på friheten hvis han drepte en fiende, f.eks i forsvar av gården.

Det finns inga skriftliga källor bevarade från Norden från den tiden, så det är svårt att säga något säkert. Vad det gäller medeltid så nämner flera av landskaplagarna ättledning av träl mm. Gutalagen tar upp skuldträlar.
Jag rekommenderar en koll i Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid; finns på alla universitetsbibliotek. Även om verket är från 60-talet är det mycket som fortfarande gäller, det är ju inte som att vi fått en massa ny medeltida källor sen dess. Snarare har utvecklingen gått åt andra hållet och historiker ifrågasätter allt mer t ex de isländska sagornas källvärde för tiden innan 1200-talet då de skrevs ner.

Eva

Tja Snorres Kongesagaer (som er en middelalderkilde) nevner at flere "liberale" hövdinger lot treller bryte nytt land og betale seg ut av trelldommen ved å gi hövdingen av overskuddet fra landområdet.

Dette er som sagt en middelalderkilde, men det viser i allefall at tanken om frigiving av treller fantes på tidlig 1200-tall.

Flere gårdsnavn fra tidlig middealder vitner også om at frigivne treller bröt land i ödemarka.

Halvor

Jag var på en föreläsning om medeltida kraftuttryck här om dagen.

Där sades det att det var en väldigr stor förolämpning att kalla en man som var född fri för frigiven.

Jag tror att det var tillåtet med trälar i Sverige tills på 1300-talet om man räknar bort statare (som var en form av livegna) eller änkor och barn. Min mormor gav mig en tidningsartikel för en massa år sedan som handlade om den sista kvinnan som såldes lagligt i Sverige, det var i början av 1900-talet. Folk i bygden fick lägga bud på hur lite dom ville ha i ersättning för att ta hand om henne och den som tog minst fick henne (tror att hon var en fattig änka), samma sak har förekommit med barn.

Ludvig

Det var den tidens fattigvård. Det är inte att jämställa med träldom dock, mer med dagens system att lägga ut vård, busstrafik, socialtjänst mm på anbud så att den som gör det billigast får det oavsett om de har realistiska förutsättningar att driva verksamheten till det priset eller hålla kvalitén uppe.
Sällan något nytt under solen.

Eva, som var politisk, om det inte märktes

Jo jag vet att det varar en form av fattigvård. Men med tanke på att många fick urusel mat och användes som gratis/betald arbetskraft (lite som arbetsmarknadspolitiska återgärder när man kommer at tänka på det) så tycker jag att det kan liknas vid slaveri.

Ludvig

Allt lönearbete kan iofs anses som slaveri i varierande grad, om man så vill. Men rent juridiskt är utackordering av barn/gamla och träldom två väldigt olika saker.

Träldomen är inte avskaffad, om någon inbillade sig det. Slaveri i den form som kallas "skuldslaveri", där någon tvingas arbeta kvar på grund av en skuld som lik förbannat växer förekommer ännu, den dag som idag är. I Sverige. (Jag vet personligen om fall där det förekommit.)

Dock, träldom/slaveri där man formellt <i><b>äger</b></i> någon annan är förstås avskaffat. Allt är en definitionsfråga...

Jeg har lest om frigitte treller fra Vikingertiden.
Etter hva jeg forsto ble disse kalt Leysingjar.
(Mulig jeg har missforstått)
Prøvde å finne noe om det på nettet,
men alt sto på Islandsk, og der er jeg ikke så sterk ennå
Mener også å ha lest at de kunne kjøpes fri...

I Norge fikk man i 1022 en lov, "Kirkeretten", som blant annet gikk ut på at trellene skulle settes fri.

Det er litt vanskelig å si noe om vikingtiden per se, som Eva sier. I Norge har vi for eksempel Gulatingsloven og Frostatingsloven som tar for seg frigiving av treller; de er nedtegnet i andre halvdel av 1100-tallet om jeg ikke husker helt feil. De er ikke helt enige heller de to lovene, men ut fra mitt minne sier de sånn ca. dette om det å kjøpe seg fri: dersom en trell har en snill drott som lar trellen, i tilleg til å utføre arbeid for drotten (verk, som i dagsverk), få tid og mulighet til å jobbe for egen vinning (ork), kan trellen legge seg opp egne penger. En trell kan kjøpe seg fri hvis han klarer å tjene nok penger. Da blir man løysing, som er status som frigitt trell og lavest på rangstigen (altså mindreverdig i forhold til fullfrie menn). I Frostatingsloven står det at det tar 4 generasjoner før trellens ætt regnes som fullfri mens i Gulatingsloven tar det 2 generasjoner. Jeg er litt usikker på nøyaktig hvordan dette med løysinger og fullfrihet arter seg; noen som husker bedre enn meg?

Boktips, någon kanske är intresserad fastän tråden är gammal:

"Trälar: ofria i agrarsamhället från vikingatid till medeltid", red. Thomas Lindkvist och Janken Myrdal, Nordiska Museets förlag 2003.
ISBN 91-7108-488-6