Utbildningar i kulturhistoria

[Naual]

Kanske är den här frågan malplacerad i forumet. Men jag är väldigt intresserad av hur människor levde sina liv och vilka betydelser de la in levandet, som ju också kan ses som ett slags återskapande.

Men var kan man egentligen läsa om så viktiga saker som tidsuppfattning, vad släktskap spelade för roll, hur landbon respektive adelsmannen upplevde bandet emellan sig, gruppers årscykler och livscykler, vänskap, byggnaders och föremåls sociala uppdelning mm, särskilt på medeltiden? Alltså upplevda dimensioner av tillvaron, kanske kan man kalla det kulturhistria. Forskar historiska arkeologer om sånt? Är det idéhistoria? Skiftar det mellan olika institutioner i landet? Egentligen ska jag inte klaga för jag skriver en uppsats om släktskap på 1300-talet utifrån lagarna i Göteborg. Men jag är nyfiken på ämnen eller kurser med teorier och metoder som man kan använda för att lära sig om kultur(mer än källkritik). Kanske måste man kombinera historia med antropologi eller etnologi för att lyckas?

Jag tänker att det måste finnas en guldgruva att hämta i brev, krönikor, dagböcker, reseskildringar, predikningar, domböcker, skönlitteratur, bilder, föremål, arkeologiska resultat mm för att ta reda på hur livet upplevdes, hur och av vem byggnader och ting användes. Är det någon som erfarenhet av det eller som vet på råd var man kan plugga det?

/Martin

[Karin]

Och om någon har en bra litteraturlista inom nämnda områden får ni gärna publicera den. Jag har ofta funderat över sådana frågor. Det är ju sånt som är roligt att ha i bakhuvudet när man återskapar eller om man skulle prova på lajvande.

Karin

[Eva Andersson]

Lagarna i Göteborg på 1300-talet? Det vore intressant eftersom Göteborg inte fanns då. lödöse hade dock en variant av Bjärköarätten fröst och sedan förstås Magnus Erikssons stadslag.

Frågor om hur man såg på olika företeelser, som tid, släkt etc hör till sån't som vi historiker sysslar med. Problemet är att det är omöjligt att göra på en B-uppsats. Det kräver inläsning på rätt avancerad teori och också att man studerar mycket mer och bredare källmaterial än vad som är möjligt i uppsatsskrivning. Därför brukar det främst bli när man skriver avhandling eller senare som man kan försöka svara på den sortens frågor. Man får inte glömma att för svensk medeltid är källmaterialet för mentalitetshistoriska studier väldigt svagt.


/Eva

[Karin]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Eva Andersson</i>


Frågor om hur man såg på olika företeelser, som tid, släkt etc hör till sån't som vi historiker sysslar med. Problemet är att det är omöjligt att göra på en B-uppsats. Det kräver inläsning på rätt avancerad teori och också att man studerar mycket mer och bredare källmaterial än vad som är möjligt i uppsatsskrivning. Därför brukar det främst bli när man skriver avhandling eller senare som man kan försöka svara på den sortens frågor. Man får inte glömma att för svensk medeltid är källmaterialet för mentalitetshistoriska studier väldigt svagt.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Men jag antar att det har skrivits avhandlingar om det. Finns det möjlighet för oss vanliga dödliga att få tag på dem? Kanske t.o.m. sammanfattat utan all bakomliggande teori utan bara resultatet?

Karin

[Eva Andersson]

Utan "teorin", dvs resonemangen som leder fram till resultaten, förstår man dem inte. Det är som att bara titta på ett rekonstruerat föremål på ett dåligt foto utan att ha sett originalet eller få någon förklaring. Det finns inga genvägar till förståelse. men det finns förstås sammanfattningar i avhandlingar.
Alla svenska avhandlingar levereras i pliktexmeplar till alla svenska universitetsbibiotek. Nyare avhandlingar brukar, om amn vill äga den, kunna beställas från respektive institution (om de inte tar slut som min, mitt nytryck kan bara köpas hos Handelsgillet).
Min avhandling är ju ett exmepel på där synen på något diskuteras, i detta fall synen på kläder. I Catharina Anderssons alldeles nya avhandling "Kloster och aristokrat" diskuteras klostrens funktion inom den svenska aristokratin; hur de användes för att bekräfta och upprätthålla social status.
Det kan naturligtvis ges otaliga andra exempel, väldigt många nya avhandlingar diskuterar just sådant här.
Annars, om man inte är specifikt intresserad av Norden kan man ju alltid läsa en gammal klassiker: "Osten och maskarna" av Carlo Ginsburg.

/Eva

[Naual]

Jag hittade några kurser:

http://www.abdn.ac.uk/ch/studych.shtml - Kulturhistoria i Aberdeen
http://www.hf.uio.no/ikos/studier/fag/k ... index.html - Kulturhistoria i Oslo.
http://www.edu.mah.se/katalog/10.1000 - Historia med kulturanalys i Malmö.

Eva: Där skrev jag i gåtor, jag menade att jag läser i Göteborg (C-kursen).

Några boktips:
*Georges Duby - Makten och kärleken. Ruskigt bra, men svår att sammanfatta. Handlar mest om synen på äktenskapet, men också om tankeströmningarna och maktspelet bland adel och präster i Frankrike 1000-1200.
*Henrik Jansson - Templum Nobilissimum. En hypotes om varför Adam av Bremen skrev som han gjorde om hednatemplet i Uppsala. Men vägen dit är lika bra. 1000-talets personer och politik kändes som ett virrvarr innan jag läste boken.
*Eva-Lis Bjurman - Catrines intressanta blekhet. Inte om medeltiden, men bländande om uppväxten och livet för borgerskapets döttrar när den gruppen växte fram i samband med franska revolutionen. Åh, den som kunde skriva så. *trängtar*
*Petrus de Dacias brev till sin vän Kristina av Stommeln från mitten av 1200-talet vill jag också bryta en lans för.

Dessa böcker tycker inte jag är så svåra. Duby är nog den som är lättast att få tag på. Tyvärr kom jag inte på några mer "rakt på sak" om hur saker upplevdes och användes. Det är av någon anledning inte som med översiktsverken för barn och unga om vikingar och de gamla egyptierna osv.

Angående kultur håller jag med om att man behöver en avhandling och kunskaper som överstiger det för att skriva något heltäckande om en del av kulturen. Men om man vill börja med att pröva teorier på ett material så borde det gå tidigare än på avhandlingsnivå, tänker jag? Det är därför jag undrar om kurser där man kan lära sig att använda historiska källor till frågor om kultur.

/Martin (som tänker låna ett ex av Catharina Anderssons avhandling snarast möjligt.)