Historiska världars forum

Et lite sammendrag fra boka "Vad kostade det: priser och löner från medeltid till våra dagar" av Lars O. Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös.


1270: Dagsverk : 3-4 penninger
1 brød : 1 penning
1 hest : 2-3 mark (=ca 2,5 x 192 = 480 penninger)


1280:
1 mark vadmel (96 alner, dvs. 57 meter): 2 mark penninger (=0,33 mark sølv=63,9 g. rent sølv
1 alen (ca. 60 cm.) lerreft: ½ ørtug : 4 penninger
3 års okse: 6 mark penninger (= en mark sølv, dvs. ca 210 g.)
Trell: 3-4 mark
Røkelseskar: 4 mark lødig (dvs. 840 g. sølv ???)

1300:
1 Skippund kopper (ca.170 kg, men kan være mlm. 136 og 194,5 kg): 8 mark penning

1310:
1 Oksehud: 2 1/3 øre
1 ku: 1 ½ mark penninger
1 pontificalis (håndbok for biskoper): 15 mark penninger (2,5 mark sølv=525 g.sølv)

1320:
1 dagsverk: 4 penninger
1 Halvårslønn (pinse til 1/11) for ufaglært mann: 1 mark penning, 2 par sko, 1 par hansker
1 Skippund smør: 5 mark
48 gjess: 1 øre sølv=26,25 gram sølv
1 skippund kopper: 100 mark penninger (!) = 3,5 kg sølv
1 bord med elfenbeinsinnleggninger: 10 mark lødig (2,1 kg. sølv)

1330: 1 Halvårslønn for dreng sommer: 1 mark penning, 2 par sko, 1 par bukser (brok?)
1 halvårslønn for pike sommer: 3 øre, 1 par sko
1 alen lerreft: ½ øre penning
1 messeklede i gullvevnad: 24 mark (5,4 kg sølv)
1 alen vadmel: 2 øre (?)
1 skålpund (0,425 g) ingefær: 3 øre penninger
1 skålpund pepper: 3 øre, 1/6 ørtug penninger (73,3 penning)
1 fat (157) rhinsk vin: 8 mark penninger (1,25 mark sølv = 262 g. sølv)
1 fat vin fra La Rochelle : 12 mark penninger (2 mark sølv = 420 g. sølv.
1 teppe: 8 mark penninger
1 sadel: 6 mark penninger
1 Pergamentskinn: 4 øre penninger

1340:
1 alen ypærsk (fra Ypres): 4 øre
1 alen grov vadmel: 2/3 øre
En stridshest: 40 mark
Et stort lys: 1 1/3 øre

1350:
1 alen svensk lerreft: 10 penninger
1 alen vadmel: 2 ørtuger penninger
1 mark flesk: 3 penninger
1 tønne (125,6 l.) øl: 1 ½ mark penninger

1360:
Årslønn arbeider: 3 mark samt husrom og mat
1 tønne bedre tysk øl: 3-4 2/3 mark penninger
Stridshingst: 140 mark

1370:
1 stykke (30 meter) popersk (fra Poperinghem, Flandern) klede: 10 mark penninger
12 alner klede fra Brügge: 17 mark 3 øre 2 ørtuger.
1,3 liter øl fra Travemünde: 3 penninger
Armbrøst: 7 mark penninger
1 kjele: 20 mark penninger (?)

1380:
1 alen cumisk klede: 5 øre
1 høne: 3 øre

1390:
Årslønn: 12 mark penninger
Dagsverk for arbeider: ½ øre

1400:
En hest for en ridder: 24 dukater (1 dukat = 2 mark penninger)
En armbrøst: 6 øre

1410:
Panser: 50 mark (?)
Messingkjele: 14 øre

1440:
1 liten kanon: 3 mark


Om noen andre har priser kan man poste dem. Jeg synes dette gir et vist perspektiv på utstyr og kostnaden for det.

Halvor

Flere priser...

Nautskinnshoser (kohudshoser): 60 penninger
Kvinnestøvler: 30 penninger
De beste mannsko: 15 penninger
De beste kvinnesko: 10 penninger
1 brød: 1 penning
En kjortel: 30 penninger
En ku: 300 penninger

Litt om penger:

1 mark: 8 øre: 24 ertoger/ørtuger: 240 penning

På grunn av det lave sølvinnholdet i pengene må man skille mellom "mark penning" og "mark lødig". Mark penning er en mark (mlm 210 og 240 g.) veiet mynt, mens mark lødig er en mark rent sølv.

Noen av prisene over virker helt merkelige, som f.eks. røkelseskaret og bordet med elfenbensintarsia, men mange stemmer overens med norske kilder

Halvor

Uppgifterna är från olika diplom, även om det inte står så i boken (den är populär och anger inte källor). Det är helt enkelt någon som har antingen köpt och fått kvitto på eller fått värderat ett bord med elfenbensintarsia.
En ska man ska tänka på är att penningvärdet var olika i olika delar av Sverige (och naturligtivs över tid), t ex är det olika antal penningar på en mark i Svealand resp. Västergötland.

Halvor, köpte du också boken på Lödöse museum?

Eva

hehe..nei, jeg lånte den på biblioteket og skrev av alle de interessante tingene... Tror ikke det er laget noe tilsvarende for norge, selv om de hadde vært interessant

Halvor

priser, priser, priser...

Vi har diskutert priser på stoff i middelalder og av en eller annen grunn virker det som om vadmel og lin er like dyrt. Personlig har jeg alltid trodd at det er mye mer jobb med lin enn med ull, men dette er kanskje feil? Eller ble det produsert så mye lin at det ble billigere enn ull? hva vet jeg. noen som vet noe annet?

(eva, jeg spør deg om dette på tirsdag...)

Halvor

Vad jag skulle vilja veta; Hur mycket kostade en vevlira, och vad kostade en fiddla? Musikanter var i det närmaste livegna, hur hade de råd med sina instrument?

Tja, i følge en norsk lov fikk de i allefall klær som betaling for sine tjenester. Hvor har du forresten det fra at deres status var så lav? det er ikke nødvendigvis det inntrykket jeg har fått. Både hos martini og i manessa er de framstilt som ganske normale, hverken bedre eller værre enn andre.

Halvor

Att musikanter och andra underhållare hade ganska låg status i åtminstone delar av Sverige är inte så svårt att tro om man t.ex. läser [url="http://hem.passagen.se/peter9/lag/vglekr.html"]Lekarerätten[/url] ur äldre Västgötalagen. Fast det behöver förstås inte betyda att de hade det överallt eller att de var fattiga. Låg social status och fattigdom hänger ju inte alltid ihop. Ursäkta för att jag lämnar ämnet lite mycket nu.

Dick Harrissons förklaring på varför spelmännen i Västgötalagen har så låg status är därför att alla, oavsett sysselsättning, som drev från plats till plats hade låg status. Däremot fanns det spelemän som hade "fast anställning", ofta då från 1300-talets början som en del i den nya "höviska" kulturen, och de kammade in pengar och hade god status. "De foro alla rika hem", som Erikskrönikan uttrycker det. Jag skulle se det som en rimlig teori.

Rickard

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Halvor</i>

priser, priser, priser...

Vi har diskutert priser på stoff i middelalder og av en eller annen grunn virker det som om vadmel og lin er like dyrt. Personlig har jeg alltid trodd at det er mye mer jobb med lin enn med ull, men dette er kanskje feil? Eller ble det produsert så mye lin at det ble billigere enn ull? hva vet jeg. noen som vet noe annet?

(eva, jeg spør deg om dette på tirsdag...)

Halvor
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Nej gör inte det, jag vet inte! [:p]

jooodaa! og spørsmål nr. to. Kan vi ta opp foredraget ditt som en mp3-fil og la medlemmene våre laste det ned fra medlemssidene? det er ikke alle som kan komme, men mange vil høre. Og så får du jaggu se å melde deg inn!

Kung Magnus prisstadga för Kopparberget från 1347 kan man se om man går till den digitala versionen av [url="http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html"]Svenskt diplomatariums huvudkartotek[/url]. Det är brev nr 5394. Av någon anledning kan man inte söka på det nummer brevet har i den tryckta versionen (och av någon anledning har de ändrat numrering mellan de två versionerna), men det här är rätt nummer.

Eva