Birka på Öland?

av **Admin** » 4 augusti 2005, 20:29

Jag måste be er att skärpa upp tonen i den här tråden, annars kommer jag att låsa den. Svara på frågor på ett rakt och tydligt sätt, var inte sarkastiska eller nedlåtande. Försök dela med er av era kunskaper, och försök att lyssna på de som har kunskaper i ämnet.

/Henrik, admin

av **Inger E** » 5 augusti 2005, 14:56

Nu undrar jag faktiskt vad Christer menar. Är det arrogant att skriva 'För övrigt så har aldrig Adam..."? Det var du Christer som hänvisade till Adam för att belägga Uppsala i Uppland. Vad jag ville och vill göra klart är att det inte står någonstans att Uppsala på Adams tid låg i Uppland.
Utifrån den text som finns att tillgå så finns det större anledning att söka norr om Sala eller närmare Aros Västerås.

Varför? Vattennivåerna fram till 1000 talets slut var norr om Mälaren helt andra än vad som brukar antas. Den havsytenivåskillnaden som man skall räkna med är landhöjningen i och under vatten i nutida vikar och sjöar i och kring Östersjön + klimatanpassade variationer i världshaven. Detta är under de perioder vi diskuterar mest aktuella under 600-talet samt under 900-talet då isarna i Arktis var avsevärt mer smälta än de är idag. Med ett längre följande högre vattenstånd än vad som eljest skulle varit fallet.(Johansson Inger, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia 1993,Linköpings Universitet sid 6)

Tillsammans ger detta en teoretisk siffra av havsvattennivå på omkring <7m skillnad år 500 från idag, år 800-1000 ~5 m skillnad och omkring 1100 ~ > 4 m skillnad samt att havsytan på 1200 talet skilde sig ~ <4 m från nuvarande havsytenivå när vi talar om Östersjön rent generellt.(Ambrosiani, Kristina Arkeologi; Gamleby 1989 sid 81-82.)

Till detta kommer att landhöjningen är en retarderande rörelse. Den största landhöjningen skedde när inlandsisen smält under ett område. Kraften/rörelsen som vi kallar landhöjningen avtar med tiden och är aldrig den samma i två punkter som inte kommit fri av isen samtidigt och dessutom har en geologisk 'historia' som är likvärdig.

Enkelt kan detta beskrivas så här:
om två orter i dagsläget ligger vid kusten precis 7 meter över nuvarande havsvattennivå, så visar traditionell nivåkurvpålägg att båda orterna hamnar vid havsytan samtidigt. Om den norra orten haft en landhöjning på 7 meter sedan 1000-talet så ligger självfallet denna ort i dagsläget i höjs med havsvattennivån. Medan den andra orten som har en landhöjning på 2 mm per år i dagsläget samt haft en landhöjning som påbörjats före den första orten, låg klart ovanför vattenytan innan den första orten kom upp över vattenytan. Detta betyder att orter i mellersta och norra Sverige, som på traditionell 7 metersnivåkartan tycks ligga ovan vattenytan, som i verkligheten kan ha legat under vattnet när man tar hänsyn till dessa orters landhöjning.(Johansson Inger 1993 sid 11).

Ett exempel: Söderköpingsområdets landhöjning är ca. 3 meter sedan medeltidens början.(Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia i Fries Carl och Curry-Lindahl Kai, Natur i Östergötland, Göteborg 1949 sid 29. Det ger självfallet en annan kartbild för t.ex. 1000-talet om vi använder korrekt landhöjning samtidigt som vi tar hänsyn till havsvattennivån. Tyvärr är det många som slentrianmässigt tror att landhöjning och havsvattennivåförändringar är samma. Så är inte fallet. Sammantagen medför ovan redovisade geologiska förändringar att det på ett flertal områden i Uppland antingen fortfarande fanns öar, sankmarker, havs- och sjövikar och eller numera försvunna järnålderssjöar som torkat eller runnit ut sedan medeltiden.

Det som talar mot Uppland som lokalitet för Uppsala under Adams tid är inte bara beräkningar av vattennivåer och landhöjningar. Äldre kartmaterial visar samma tendens.

Som jag tidigare sagt, Adam av Bremen säger ingenstans att det Uppsala han nämner ligger i Uppland. Vad han däremot antyder indirekt om Birka i förhållande till Uppsala talar mer för Birka i Mälaren än Birka på Öland.

av **Gorm** » 5 augusti 2005, 21:54

Inger E: Jag förstår inte riktigt vart du vill komma med ditt inlägg om strandförskjutning. Menar du att Gamla Uppsala låg under vattnet vid en viss tidpunkt? Det finns byggnader i G Uppsala som daterats till Romersk järnålder så vid denna tidpunkt måste ju rimligtvis platsen fyllt en funktion. Vad har detta med Adam av Bremen att göra?

/Johan

av **Inger E** » 6 augusti 2005, 20:15

Först ber jag dig att berätta exakt var byggnaderna som daterats till Romersk järnålder ligger. Det finns nämligen två faktorer som inte nämnts i sammanhanget och det är att mellan Romersk järnålder och Adam av Bremens tid så skedde det en höjning av vattennivån p.g.a. lokala klimatförändringar på det norra halvklotet med ökad vattenmängd i Östersjön och minskat utflöde. Sedan får du inte glömma att landhöjningen inte alls var den samma om du drar en linje mellan två punkter som ligger t.ex. 800 meter från varann. Jag har inte siffrorna för Gamla Uppsalaområdet i datorn, men ja en stor del av området var långt fram i tiden under vatten. Till och med på en tidig karta. Kan göra en jämförelse för att förklara problemet. Om du står uppe vid Vreta Kloster och tittar ner mot Kaga så är det i dagsläget svårt att tro att det funnits en järnålderssjö på marken däremellan. Låter i förstone helt otroligt om du inte talar med lantbrukaren som äger marken väster om den 'gamla' vägen från Kaga upp mot Vreta. Likartad situation fanns men lite längre tillbaka runt Gamla Uppsala.

Vad det har med Adam att göra. Utifrån de geologiska uppgifter, grunden under marken, hydrologiska förhållande, Uppländska floders förändringar i genomströmshastighet under de cirka 150 år som dessa uppgifter lagrats m.m., ett stort antal kända variabler, så går det att få fram landhöjningen i enskilda punkter. Resultatet talar mot Gamla Uppsala men för området norr Sala-Västerås. Vilket utifrån kända texter inte alls är mindre sannorlikt än det Uppsala som inte har något som helst säkert belägg för att ha hetat Uppsala på Adam av Bremens tid.
Fanns det då andra Uppsala. Ja minst 10 stycken i Sverige.

av **Ny Björn** » 6 augusti 2005, 23:52

I OPIA 7 från 1993 - "<b>Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala</b>" finns allt du söker. Där redovisas grävningsresultat, C14-analyser och pollenprover från området. Det äldsta C14-provet från ett stolphålen i ett av husen på Södra Kungsgårdsplatån dateras till 295 - 490 e.Kr (sid 66). Andra dateringar finns till både vendel- och vikingatid. Vidare hittades en fibula av finsk typ (700-tal/vendeltid - sid 62) och en slipad karneolpärla (generelt daterad till 900-tal - sid 68) vid samma grävning. Vid grävningar vid Norra Gärdet (strax norr om kungsgårdsplatåerna) återfanns bl.a. ett hus med vävtyngder, keramikskärvor m.m. som C14-daterat till romersk järnålder (intervallen ligger i stort mellan 215 - 385 e.Kr - sid. 43).
Pollenproverna från det intilliggande Myrby träsk anger att det öppna odlingslandskapet vid Gamla Uppsala är ca 2000 år gammalt (+/- 200 år - sid 84).

Det finns en "<b>Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala II</b>" publicerad 1996 - den har jag dock inte här hemma så ev. nytolkningar eller andra förändringar som uppges i den får någon annan redogöra för.

/N B

av **Gorm** » 6 augusti 2005, 23:52

Vilken tidig karta syftar du på? En av de tolkade byggnaderna i det nedersta kulturlagret under Gamla uppsala kyrka är daterad till Romers järnålder (220 e kr +-100 år till 270 e kr +- 50 år). Detta är iofs daterat med c14 (som inte alltid är 100% tillförlitlig) men å andra sidan så är inte strandlinjekurvorna det heller. Även om det inte finns några belägg för att det är just Gamla Uppsala som Adam omtalar så är just denna plats viktig, varför skulle det annars finnas en mycket rik fornlämningsmiljö (utöver de tre kungshögarna) samt en utnämning till ärkebiskopssäte på 1160-talet?

/Johan

av **Ny Björn** » 7 augusti 2005, 00:28

Jag misstänker att kartan ifråga är Rudbecks förmodade kopia av en nu förkommen karta som skall ha återfunnits i arkiven av Martin Stenius under tidigt 1600-tal . På den ser man G:a Uppsala som en halvö - den finns med i ovan refererade bok som Fig 4. Det råder dock vissa tvivel om huruvida Rudbeck "friserat" den eller ej.

/N B

av **Gorm** » 7 augusti 2005, 10:07

På Lantmäterikartan från 1626 ser åtminstone inte jag att G:a Uppsala skulle vara en halvö eller nens något son liknar en sådan. Vidare (riktat till Inger) skulle det vara intressant att veta vilka metoder som använts för att belägga denna påstådda landhöjning efter Romersk järnålder, eller kanske en referens?.

/Johan

av **Inger E** » 8 augusti 2005, 12:16

Först och främst så är landhöjningen kända data. Det är inga konstigheter tar bara tid att leta fram alla uppgifter samt att ta reda på de sedimentära avlagringarna som ligger i punkt A, B och så vidare.
Först lite bakgrund. Du kan aldrig räkna baklänges från nuläget utan måste börja tvärs om. Ett exempel som visar på hur viktigt detta är härrör sig från Vättern. Som du kanske minns så var det härom året diskussioner angående de boplatser och annat som hittades utanför Jönköping på platsen där någon hittat ett vikingasvärd. Om vi nu tittar på Vättern som ju sträcker sig i syd-nordlig riktning och tittar på en enda punkt t.ex. Motala för att jämföra hur landhöjningen påverkar terräng såväl som sjöar, så är det i det fallet följande som gäller:
"Omkring 7.700 f.Kr avskiljdes Vättern från Yoldiahavet. Strandlinjen i Motala låg då 4 m under nuvarande strandlinje. Nordliga strandkanten av Vättern låg 12 m över samt södra strandkanten 43 m under Vätterns nuvarande strandlinje. En snabbare landhöjning i norr än i söder ledde till en ännu pågående tippning av Vättern som omkring 5.700 f.Kr resulterade i bildandet av Motala Ström bildades."
(Johansson Inger, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider) källa: Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff

Nu är det ett exempel som går långt tillbaka och sträcker sig fram till nutiden. Det är på precis samma sätt och utifrån de för olika punkter i terrängen fastställda eller framräknade landhöjninssiffrorna som man räknar när man talar om landhöjningen. Norr om Mälaren finns en genomsnittsiffra för strandkanten, men om vi går från väster till öster så skiljer den sig också. Just p.g.a. att marken under inte är en och samma, erosion vind vatten hydrologiska lokalklimatet m.m. är faktorer som man får ta hänsyn till utöver att man behöver uppgift på när istäcket helt smält över punkten i fråga. Innan det var smält kunde landhöjningen inte börja.

För att få rätta landhöjningssiffror för en punkt, obs du kan inte utanvidare använda den på en punkt 500 meter ifrån det kan var samma men behöver inte vara samma landhöjningsfaktor, så får du gå till SGI:s siffror så långt tillbaka dessa sträcker sig. Till det får du använda de uppgifter som geologer i äldre tider angett för respektive punkt, med reservation och kontroll innan. Du måste också fastställa var i närliggande terräng högsta vattenlinjen efter istiden legat. Vad du sedan får göra är att använda matematiska beräkningar för att få fram en kurva. O.s.v. En del nödvändiga uppgifter får du ur: Magnusson N H, Thorslund P, Brotzen F, Asklund B och Kulling O: Beskrivning till karta över Sveriges berggrund, Sveriges Geologiska Undersökning, Serie Ba 16, Stockholm 1962. Andra uppgifter för du i de stora undersökningarna som Sveriges Länstyrelser gjorde under 60-80 talet när geologiska, biologiska och fauna undersöktes och presenterades. Härutöver måste du jämföra uppgifterna med de svenska flodernas vattenföring under de senaste 150 åren. Mätningarna längs hela svenska kusten som går tillbaka till 1800-talet utgör högra sidan av den retarderande kurvan. M.m.
Enkla beräkningar men svårare att förklara.
Vad det gäller Uppland rent generellt är att landhöjningen sedan år 1000 varierar från i söder 7,5-8,5 meter(landhöjning + utflöde ur Östersjön ger t.o.m. lite mer varierande siffror) till 10,5 cirka i punkterna i norr som haft högst landhöjning. Att märka är att retarderande landhöjning innebär att vi idag inte alls ser samma landhöjning som för t.ex. 100 år sedan. Kan utveckla det mer om du vill.

av **Admin** » 8 augusti 2005, 12:34

Inger E:

Jag förstår det som att du försöker säga 1) att landhöjningen inte är likadan överallt i landet, 2) att landhöjningen kan differera väldigt mycket på olika ställen. Jag tror att du försöker säga att 3) Gamla Uppsala troligen låg i Västerås, eller i alla fall att det inte låg i nuvarande Uppland.

Jag har läst igenom dina svar två gånger och kan fortfarande inte förstå hur argumenten för 1 och 2 ovan hänger ihop med argumenten för 3. Vänligen var mer precis i diskussionen, tala om dina exakta källor (det räcker rimligen inte att hänvisa till olika böcker och be folk dra sina egna slutsatser när man säger så kontroversiella saker som du gör).

Min fråga är alltså: Vad exakt är det som tyder på att Gamla Uppsala inte låg i Uppland under förhistorisk tid?

/Henrik

av **Inger E** » 9 augusti 2005, 01:17

Enkelt uttryckt området runt Gamla Uppsala låg under vatten under en stor del av den tid då det brukar antas att ett Uppsala låg där.

Detta med landhöjningens effekter var väl känt även utanför geologiska kretsar under 1800-talet och början av 1900-talet. På något sätt försvann denna kunskap. Följande är ett citat ur projekt Runeberg.(Helt korrekt dessutom sett ur geologisk synpunkt):
"Skriftliga urkunder om gamla, nu torra farleder, fynd af fartygsskrof, ankaren m.m., berättelser om järnringar i berget långt ofvanför nuv. vattenytan o. s. v. skulle dock tyda på, att landet sedan historisk tid undergått rätt betydande landhöjning. Af gamla sjöfartsleder, som otvifvelaktigt förefunnits, kan särskildt nämnas den fram till Uppsala och den - sannolikt ställvis
afbrutna - som från Laggaån förbi Närtuna och Frösunda ledde ned mot Vaxholm och mot ö. till
Norrtälje viken. Sannolikt är emellertid, att stora delar af de forna vattenområdena grundats upp
och öfverförts till land genom svämbildningar och igenväxningar. Det är dock möjligt, att under de sista århundradena intill vår tid en mera märkbar landhöjning inträffat, som åtminstone på 1600- och 1700-talea skett jämförelsevis hastigt. Källa: <http://runeberg.org/nfcj/0652.html>

förstår att detta låter som rena nyheter för många att man dels måste ta hänsyn till landhöjning i enskilda punkter, vattenhöjning p.g.a. ändrat utflöde ur Östersjön samt även och denna punkt har i Gamla Uppsalas fall haft störst betydelse - järnålderssjöar som p.g.a. landhöjning 'tippat' i terrängen och flyttat sig under århundradena innan de mycket sent i medeltiden kom att bli mycket bra åkermark. Faktum är att om inte det sedimentära lagren från länge existerande sjöar, vikar och vattendrag funnits ovanpå den varviga leran, så hade Uppland inte haft så stora bra jordbruksjordar.

Ska vi vara riktigt ärliga så stod vattnet på t.ex. 800-talet så högt att du hade fått vada till högarna.
Vad som hänt i många järnålderssjöar som försvunnit är att de bildats sent i uppslammade vikar p.g.a. den kombinerade effekten av att marken under inte varit av den art att ens mindre vattenmängder absorberats utan blivit kvar. I väldigt många fall har dessa försvunnit under 1400-1700 talet genom att man dränerat för att utöka jordbruksmarken men genom att man inte tagit hänsyn till att landhöjningen då var drygt 1,2 meter på 100 år i genomsnitt och att de dalar och annat funnits helt enkelt resulterat i att sjöar tappats ur mer eller mindre omedvetet.
Vi ser samma fenomen i Östergötland. Skillnaden här är att de geologiska förhållanden skiljer sig och att Östergötland som helhet inte är så 'platt'.

För att återgå till Västerås. Det finns i de äldre skriftliga materialet mycket som tyder på att Västerås innan det fått namnet Västerås haft en mycket större betydelse än det vi idag ger området.
Om vi tittar på de Ruser som i 800-talets mitt kom till ett kloster i mellersta Europa och följer dem bort innan de skickades(!) hem via Europa, så finns det några speciella noteringar som åtminstone för tanken till Aros. När de först dyker upp som handelsmän borta i Mindre Asien noteras de för att de säger sig vara A-ruser. De betalar frivilligt 10% skatt för handel trots att det bara är kristna och judar som betalar denna enligt de uppgifter som ges. De skickas hem via Bysans. Också där är de noterade som Arus.

Om vi sedan antar att Ansgars Birka var på Björkö i Mälaren, själv lägger jag in en brasklapp för Söderköpingsområdet men utöver den brasklappen så talar mer för Björkö än något av de övriga Birka förslagen, och läser noga vad som finns angivet så finns Sala angivet och Tälje. Nu är det i och för sig tveksamt om nuvarande Södertälje och dåvarande Tälje är detsamma, men oavsett detta så är den väg som är beskriven via Birka mycket mer trolig om ett Uppsala låg närmare Sala. Till detta kan jag återkomma. Hoppas jag svarat på din fråga Henrik.

av **Gorm** » 9 augusti 2005, 09:55

Inger: Du har fortfarande inte berättat för oss vilken karta du hänvisar till. Jag är fullt medveten om hur strandförskjutning fungerar och det är därför jag är nyfiken på vilka metoder som använts när man belagt att vattennivån höjts efter romersk järnålder i Uppsalatrakten. I området kring G:a Uppsala återfinns byggnader som daterats hela vägen från romersk järnålder och framåt. Hu förklarar du dessa? Menar du att dessa har legat på en ö? I sådant fall, varför talar detta emot att det är denna plats som är Uppsala?

/Johan

av **Inger E** » 9 augusti 2005, 14:43

Gräver i mina högar, har inte kommit iordning efter renovering och omtapetsering under våren till försommaren, för att du skall få fullständig titel. Den är lång. Återkommer om kartan och andra kartor.

Först och främst är det som i citatet jag skickade i förra inlägget klart och har varit klart sedan 1700-talet bland i stort sett alla som har geologisk kunskap att stora delar av Uppland ännu fanns under vatten i slutet på 900-talet. Det finns som sägs noga angivet i ett antal källor. Men för att besvara din fråga. Om du tar fram en kurva för varje enskild punkt du skall undersöka. på X axeln för du in den tidpunkt som gäller för högsta vattennivå i området(i de allra flesta fall finns det uppgifter om detta antingen i geologiska verk eller i Naturvårdsverkets forsknings och skriftsamlingar) och motsvarande den tidpunkt när första registrerade värdet finns.(Oftast har vi i Sverige noteringar sedan åtminstone mitten av 1800-talet.) De du därnäst gör är att registrera landhöjning sedan istäcket lämnat området detta registrer du i själva y-axeln till vänster, och sätter sista registrerade nya värdet till 'o' och noterar på rätt plats till höger på x-linjen.
Nu har du direkt en sak du ser. Om det varit så att landhöjningen varit lika sett över tiden i punkten i fråga så hade självfallet linjen varit linjerät. Så är nu inte fallet. Du får börja med att notera alla kända värden. En hel del kan du få via SGI, andra får du leta lite mer efter. I Uppland har svenskt kärnbränsle gjort en hel del geologiska undersökningar och där kan du få ett antal andra kända värden. Under 60 och 70-talet gjorde VIAK AB grundundersökningar för de flesta svenska kommuner. Medan de resultat som finns i kommunernas arkiv är en sammanställning så hade VIAK's uppköpande bolag i mitten av 90-talet kvar de arkiv till vilket jag själv under två sommararbeten bidrog i renskrivning av värden samt under mitt första dataarbete 1971 även när det gäller den delen. Om detta är fallet idag vet jag ärligt talat inte. Jag fick tag på de uppgifter jag behövde längs Östersjön(inklusive Finland) jag behövde när jag behövde dem.

För att återgå du har alltså två värden direkt till vänster, landhöjning sedan istäcket smält och landhöjning sedan högsta vattennivån nåddes i området. Enkelt uttryckt så räknar du ut kurvan efter att du fört på alla värden ovan nämnda. Från grundundersökningarna som gjorts i hela Sverige har du fått uppgifterna om hur långt ner det är till lera/jord/berggrund, uppgifter om de sedimentära lagren hur de ligger tjocklek o.s.v. utifrån detta kan du räkna ut när området närmast din punkt senast legat under vatten. Den erhållna siffran är av många kontrollsiffror som är bra att ha.

I nästan samtliga fall så finns det landhöjningssiffror som du lätt kan använda dig av för varje enskild punkt i Sverige. Landhöjningen från i de flesta punkter när tippningen av Vättern ledde till att Motala Ström bildades samt liknande händelser är kända av åtminstone de äldre på blå och gröna sidan på Naturvårdsenheterna runt om i landet. utöver detta så finns landhöjningen sedan mitten av Bronsåldern ofta som en känd faktor även om den oftast består av en medelsiffra per större område/äldre svensk kommun. Du hittar den ofta i de utredningar som gjordes för dricksvatten under perioden 1930-50 tal. O.s.v.

Alla dessa siffror för du in som punkter i rätt x- och y-läge. Det du därefter får beräkna, tala gärna med någon matematiker, är hur kurvan ser ut för just den punkten. I verkligheten enkelt att räkna fram om du läst matematik. Det du nu har är en teoretisk kurva för landhöjningen som du i och för sig kan läsa av direkt för ett få ett relativt ok värde vad som hänt under en viss tidsrymd.

Det är nu du behöver uppgiften om senaste vatten över marken i ett visst område, den du får fram när du känner alla variabler som bergrund, sedimentära avlagringar tjocklek, slag o.s.v. hydrologisk situation för området o.s.v. Du kan direkt checka av det på kurvan. I över 80 % av fallen, närmare 90%, får du en avvikelse som är mindre än 3% upp eller ner från det värde du direkt läst av på den framräknade kurvan. I de fall där avvikelsen är större så får du låta datorn ta hand om alla beräkningar och kända förutsättningar som måste tas hänsyn till. Lite programskrivning men inte så mycket.

Vad du därefter gör är jämför det värde du fått under tiden A +/-50 år med två kontrollstationer för resp. punkt. dels skriftliga källor och kända kartor. Var det du som hänvisade till en lantmäterikarta från 1600-talet. Nu skulle de flesta av oss som arbetat med äldre kartmaterial vara väldigt försiktiga dels för att 1600-tals kartor med undantag för ett fåtal som finns i krigsarkivet och de seacharts som finns t.ex. här på Sjöfartsmuseet i Göteborg vara väldigt väldigt försiktiga i att lita på att de håller för samtida avläsningar av strandlinjer. Dessa går definitivt inte alls att använda till att förutsäga äldre århundradens strandlinjer, vattennivåer eller landhöjning. Allt de i bästa fall, krigsarkivets och sjöfartsmuseets kartor, går att använda till är att få ytterligare värden till framräkningen av ovan nämnda kurva.

Är det svar nog eller missförstod jag vad du åsyftade?

av **Gorm** » 9 augusti 2005, 21:00

Du skriver mycket men jag ser få tydliga svar i ditt resonemang.

1. För att beräkna strandförskjutning så daterar man ofta issoleringstillfället för t ex en sjö. Denna datering kan t ex baseras på fossil från olika stadier i östersjöns historia eller genom dateraing av organiskt material med t ex C14. Vad daterade man och hur?

2. Om kartan jag referarade till inte är pålitlig, varför skulle den du referar till vara det? Jag har lite svårt att förstå varför man skulle rita ut fyrisån med samma sträckning som den har idag om stora delar av området låg under vatten.

3. Återigen; Hur förklarar du de husdateringar på huslämningar som sträcker sig från romersk järnålder och framåt (det finns även dateringar från folkvandringstid, vendeltid och vikingatid)? Dessa borde ju rimligtvis visa på att stora delar av området var torrlagt under denna tid.

Ditt resonemang är intressant men det finns vissa luckor, bl a de jag räknar upp ovan.

/Johan

av **TomasW** » 14 augusti 2005, 08:52

Följer med intresse den här diskussionen och hälsar med tillfredställelse att strandlinjefrågan tas upp. Gorm ställer två intressanta frågor angående C14-dateringarnas relation till dateringen av strandlinjeförskjutningen. Jag är dock lite förvånad över hans andra fråga angående kartan från 1600-talet. En 1600-talskarta kan väl inte läggas till grund för hur strandlinjen gick på vikingatiden eller tidigare? Var det inte det som IngerE skrev?

MVH

Tomas

Birka på Öland?

Vilka är online