Vikingatida hus

[Thomas Hagaeus]

Jag får revidera mina tidigare påståenden lite. Jag har nu påträffat hus där rököppningar i gavlarna fungerar, dock vet jag inte ännu med säkerhet varför. Exempelvis i bevarade Estninska hus ligger eldstaden direkt under öppningen. Troligen har storleken på hålet betydelse för att motverka kallras och avkylning av röken, husets rikning i förhållande till vindriktningar, husets aerodynamik (bågformiga hus), eventuella innertak. Men viktigast tror jag är en kontrollerad reglering av tilluften. Mer om detta i skorstenstråden.

Man använder pinnar även för panel och tak men det är här det tidigt blir vanligt med spik. Jag lade just ett sutak (liggande panel) i Norge med pinnar och det skulle behövts en extra man för att hålla samma tempo som med spik. Då använde vi ändå borrmaskin.

Jag använde ordet dymling felaktigt tidigare i tråden. Nu vet jag bättre. En dymling är, oavsett storlek, av järn eller trä, något som går åt båda hållen. Alltså hälften av längden i vardera bit men utan att gå igenom någon av dem. Ex: en spik slås igenom en bräda för att fästa den vid ngt på andra sidan medan en dymlingsspik slås i X, och Y slås på den utstickande delen av spiken.

[Thomas Hagaeus]

Boktipset för jordgolv kommer här. Visst är jag snabb?
Den har nu tryckts i faksimil och kan beställas genom Adlibris eller internetbokhandeln.

HANDLEDNING I ALLMÄNNA BYGGNADSLÄRAN med huvudsakligt afseende på husbyggnad, E.E. von Rothstein, accent förlag.

[Anna-Carin]

Jag håller på att läsa i Sigurd Erixons bok "Svensk byggnadskultur", den bygger främst på bevarade byggnader och skrivna källor så man kan väl säga att den i stort sett täcker från 15/1600-talet och framåt. Erixons verk är naturligtvis oerhört omfattande men det vore intressant att veta om det kommit fram ytterligare om de äldre husen under de 60 åren sedan det skrevs.

Det jag undrar är därför om det finns någon bok, artikel, websida, etc. som ger mer kött på benen om arkeologiska spår av hur hus byggdes dessförinnan, under medeltid och vikingatid och kanske ytterligare lite längre tillbaka. Hur gamla är de äldsta spår man hittat av byggnadstekniker som korsvirke, skiftesverk och knuttimring? Vikingatidens och Medeltidens ABC skriver en del, men var kan jag hitta mer?

En annan sak jag undrar, är om det finns någon vedertagen engelsk term för skiftesverk?

Tack på förhand!

[Vesuvius]

Drar upp den här gamla tråden igen.

Boken som nämns tidigare, av Rothstein, är den värd att införskaffa om man är intresserad av medeltida och vikingatida hus?

Jag har lurat på det där med hur man sätter ihop ett korsvirkeshus, finns det nån bok som schematiskt återger hur man skarvar ihop stommen? (Jag vet inte om det jag skriver är förståeligt på något plan). Vad jag menar är hur fogarna ser ut mellan de olika trädelarna... har sett en variant med utstickande brädor med hål i som sedan pluggas fast, ungefär som på möbler, men det går ju inte att använda annat än i hörn.

Och jag antar att det inte är krångligare att sätta i flätverket än att borra hål och sedan fläta?

[Thomas Hagaeus]

Rothsteins bok är ju 1800-tal och skall väl mest ses som en etnografisk parallell. Inte den första att införskaffa.

Korsvirkeshus är ju inte riktigt vikingatid men principen är densamma. Hur man sammanfogar varierar dock lokalt och över tid. Var inte du med och flätade på dasset i somras?

[Vesuvius]

Nej, jag var inte med och flätade dass, det var ju väldigt i förkant av kursen och jag var precis hemma från Frankrike natten innan måndag. Alltid lika god framförhållning... [:)] Däremot var jag med och gjorde brädtak, men det hjälper liksom inte när vi pratar ihopfogning.

Då blir ju frågan, hur många skarvar i korsvirke/lerklinat flätverk finns det egentligen bevarat från vikingatid och medeltid? Är det så att man får gå på etnologiska paralleller där med?

[Thomas Hagaeus]

Det finns en del bevarat från vikingatid, t.ex. i Hedeby. Och ganska mycket från medeltid, både stående hus och arkeologiskt. Problemet är att ytterst lite är publicerat. Vill man exempelvis undersöka det fantastiska Lödösematerialet måste man masa sig iväg till magasinet och mäta upp själv. Och det som inte fick plats i magasinet slängdes.

Ett annat talande exempel är en husgavel från Hedeby som är bevarad så man kan se takvinkeln. Detta påpekas i flera böcker men ingen nämner vad vinkeln är! Inte förrän jag träffade forskarna därifrån på ett seminarium fick jag reda på den.

[Kanonkulan]

Rickard, då har du ju en jättebra kontakt i Ing-Marie där om du vill mäta virke i Lödöse.

[MatsNorlund]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Thomas Hagaeus</i>

Det finns en del bevarat från vikingatid, t.ex. i Hedeby. Och ganska mycket från medeltid, både stående hus och arkeologiskt. Problemet är att ytterst lite är publicerat. Vill man exempelvis undersöka det fantastiska Lödösematerialet måste man masa sig iväg till magasinet och mäta upp själv. Och det som inte fick plats i magasinet slängdes.

Ett annat talande exempel är en husgavel från Hedeby som är bevarad så man kan se takvinkeln. Detta påpekas i flera böcker men ingen nämner vad vinkeln är! Inte förrän jag träffade forskarna därifrån på ett seminarium fick jag reda på den.
<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">

Och takvinkeln var?

[Vesuvius]

Det vore kanske inte så dumt att ta mig till Lödöse och mäta lite virke.

[stigman]

Nordiska Museet:August Holmbergs Byggnadslära, antikvarisk efter 2 år.

...använda spik i timrade bus kan inte inrangeras annat än som en avart av byggnadskonst
...om någon smusslade med att sätta en dubb i knuten kunde han göra räkning på att ögonblickligen få plocka ihop sina pinaler och ge sig iväg och tacka Gud om han inte fick en spark i ändan såsom extra betalning. sidan 118

[Thomas Hagaeus]

Det säger jag inte! jo jag tror det var 34 grader.