Tvåvedsbåge

[bowyer tom]

PyonYang 2008????

[Redhorse]

Om du tittar noga så finns det en länk i mitt första inlägg i tråden, så man måste inte gå via ATARN. Bågen torkar näver fortfarande så inga nya bilder blir tagna förs massan har stabiliserat sig.
Ville jag åka skidor så tog jag nog riktiga stavar, inte nån varken båge eller stav
Visste faktiskt inte att det var RI som uppfann finnbågen. För när jag läser den artikeln som finns på nätet så hänvisar han till andra som har letat upp bågar i området.
Detta har väl egentligen inget i denna tråd att göra men de sk. akademikerna samlar ju andras arbeten och gör en sammanställning. Går man den andra vägen genom praktiskt arbete så finner man ibland lösningarna på frågorna som återstår i avhandlingarna. Men man ska vara glad att det finns dom som vill samla annars vart det svårt för oss andra att ens gissa sig till vad som finns ute i världen.

[bowyer tom]

Jag önskar jag förstod vad du skrev... Du är lite otydlig... Kallar du mig en oskicklig bågbyggare, eler tycker du att Ragnar Insulanders verk har varit för litet. Vad har du själv bidragit med? Vad har du grävt ut? Vilka slutsatser har du dragit? Vilka bågar har du studerat och vad har du lärt dig? Om jag tittar på fotot av din båge så ser den ut som Insulanders båge, minus set-back. Experimentera på du.... Ska bi ku att läsa vad du kommer på...

[Redhorse]

Sorry har inte nämt dig eller anspelat på dig, vad, hur andra gör är helt upp till dom själva. Nu blir jag dock nyfiken, vilka verk finns det efter RI eftersom jag bara känner till namnet från nät artikeln. Var finns denna Insulander båge att undersöka, har aldrig hållit i eller sett nån annan båge som inte är fabriksgjord.
Men jag är rätt övertygad om att dom kunde detta med att bygga bågar förr. Så vad man själv experimenterar med så har det nog redan prövats för länge sen. Sen är jag också övertygad om att bågarna blev som dom blev pga. materialet och tillverkningsmetoden. Inte för att dom försökte kopiera en förlaga. Utan för effekten av hur dom använde händerna, verktygen i material hanteringen. Tex. så vågar jag påstå utan bevis att om dom fick ett perfekt bågträ men för kort i längd så hade dom metod att göra en båge av den också med nån metod att länga ytterändorna eller skarva i handtag. Samma om man fick ett perfekt bågträ som var längre än vad som behövdes så hade dom nog en metod att utbyttja den till fullo, tex. genom att inte kapa den för att sen limma på öron.

[Fundin]

Redhorse, det är faktiskt ganska lurigt att förstå vad du menar i inläggen, inte alls självklart alla gånger.

Sen ang att undersöka insulanders båge har väl föga värde, det är bara en arkeologs och bågbyggares rekonstruktion. Varför inte undersöka fynden själv? Det kan faktiskt gå, annars finns uppmätningar av diverse original.

Ang längd på bågträ så skulle jag gissa att när man rör sig över stora områden och är ute mest hela tiden kan man välja det bästa ämnen, det är därför vi idag inte hittar några "karaktärsbågar" från historisk tid. Man hade altså inga för korta ämnen, var bågen kort var det för att det var meningen att den skulle ha den längden.

Sen kopierade man förståss inte bågar exakt, däremot lärde man sig göra bågar av tex en äldre släkting, och olika stilar på bågar var dominerande i olika samhällen. De fynd vi har är de enda representanter för olika stilar vi känner till, att fritt spekulera utfrån dessa är precis vad det låter som, fria spekulationer. Vilket har ett värde i sig för bågbyggarhobbyn, men föga historiskat värde

[Redhorse]

Det historiska värdet ligger i att använda samma redskap och göra samma saker som förr. En rekonstruktion gjord med bandsåg och planhyvel har inget historiskt värde, håller med.
Det jag tycker är intrersant med att bygga historiska båger är just att lista ut hur dom kan ha gjort. Och kommer man nära nog i tekniken så blir resultatet nära.
Att få en historisk slat i handen skulle ge en känsla av vad dom kände i handen. Och kanske en känsla av var den skulle passa in.
Har tittat lite i tabellen på måtten. Bågarna har varit rätt starka jämfört med vad vi bygger idag. 50mm, 16mm midlimbs som Chanter bågen med 54" längd bör ha varit brutal. Senja 54" och 46mm, 13mm plus rygg.

[Fundin]

Rekonstruktioner av örbyhusbågen verkar hamna mellan 50# och 70# beroende på densiteten i tjurveden, så det är väl ett rimligt antagande att den bågen låg någonstans däremellan.

[Redhorse]

Jag har gjort pilar av björk och ska dom ha hård spine så blir dom relativt tunga. Ska dom skickas iväg ett par hundra meter så krävs det båge. Nu tror jag inte att dom sköt på håll men en flack bana är nog att föredra och då krävs det också båge. Så 70 lb kan nog vara ett normalvärde för var dom börjar. Sen har det säkert funnits klenare precis som vi har jakt ammo. 22 duger till råttor och småfåglar och rätt placerad så tar den även folk. En grövre kaliber tar även små viltet men är säkrare på stort vilt. Så man behöver bara göra en enkel kalkyl på vad man behöver. 30-30 tar i stort allt men räknas som för klen, 375 H&H blir å andra siden onödigt stor. Idag på 40 meter tavelskytte behövs inte så mycket, klena bågar med lätta pilar är hanterbara och fyller behovet. Men hur resonerade dom? Släpade dom på 150 pundare för att visa sig macho eller hade dom båge som räckte? Min utgångs ståndpunkt är alltid civil, inte militär för att skjuta folk.

[Fundin]

Om man kollar på bågar som använts innan rustningar kom in i bilden verkar 50#-70# vara dominerande, dessa styrkor är ungefär vad som används vid jakt idag med, och de har defenitivt nog kapacitet för penetration på de avstånd där man som duglig skytt kan förväntas träffa vilt.

[Redhorse]

Drog lite pilar i en timme och den håller ihop.
http://www.bahnhofbredband.se/~wb304054 ... ian-13.jpg

Så. lite data.
Längd strängad 58" n/n,höjd 6.5" från rygg.
Handtag 7" med fade, öra 5.5" och lem 22, vilket ger total material längd 62". Handtag 25mm bred och tjockast 34mm.
Bredast i fadens slut 37mm, mitt lem 33mm, vid örats början 26mm och sträng läge 11mm.
Tjocklek enligt ovan, 18mm, 14mm, 11mm, och 21mm. Mest rektagulär tvärsnitt.
Mäter 55 lb vid 25" vilket ger ca 58-60 lb vid skott, mätt ytsidan rygg.
Hastighet +170 fps med 450 grains vilket ger ca 40 joule. Flight bortom 170 meter.
Med min variation i släpp så är värdena +/- 5 fps.
Senbackningen limmad utan reflex ger ingen egentlig ökning av dragstyrka, den defexen som Ene buken hade på ca 1.5" är fortfarande samma. Den ger mets bara ökad hållbarthet vid fullt drag.
Effektivitetn är till slut inte dålig, utan rätt normal för en träbåge. Samlar fint och är behaglig att skjuta med. Och bågen är byggd av spillvirke och avbrytna bågdelar [:D]
Slutsats, Rönn 30% som rygg på Ene 70% är helt ok, Den svagaste punkten är limmningen av örat, i drag riktning håller den med får ej böjas mot drag riktningen. Det är så lite limyta i ändträ på lem och öra, 20x 6 mm. Har redan dragit isär där en gång [}:)]
Ännu en båga att läga i ge bort högen. Buken har kvistar tvärs buken och har då fått sprickor tvärs vid kvistarna. Inget man skulle ta med på en överlevnads tur på Taigan.

Lite mer uppdatering. Fick mina nya pilar (400 grains) och drog en stund. Prövade sen ett långskott och pilen drog iväg 200 meter. Så jag tog fram cronografen.
190 fps 26 tum.
200 fps 27.5 tum.
Och 210 med ytterligare längre drag. Dvs 50 joule och väl över 40 joule vid 26 tum.
Tog genast bort den från ge bort hyllan