att färga rött eller lila med gammal urin?

av **myra** » 27 februari 2006, 19:10

vad beträffar tuschlavens ljushärdighet så är mitt tuschfärgade ullgarn (jäst i ammoniak istället för urin under 3 veckor, ullgarnet betat med alun) fortfarande mycket starkt cerise-rosa-lila, även efter 15 år! och jag tror att färgen så om man inte planerar på att använda det till något så som hemtextilier som kräver ständig exponering för solljus så kan det väl betraktas som hållbart nog för hushållsbruk.

tror att tuschlaven iallafall kom upp till ljushärdihet 2 på indigo-blåskalan, vilket inte är lysande men iallafall kunde ha varit mkt värre.

/m

ps. innan man plockar lavar bör man ha i tanken att det kan ta 100-tals år för dem att ens börja återhämta sig! så plocka varsamt och var snäll mot lavarna

av **Fågelblå** » 4 mars 2006, 16:03

Jag har funderingar på att klippa loss ett stycke linnetyg ur en gammal handduk och gräva ned på gödselstacken. Hurlänge ska jag låta eländet ligga däri?

av **ragnhild dalheim** » 5 mars 2006, 00:15

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Fågelblå

Jag har funderingar på att klippa loss ett stycke linnetyg ur en gammal handduk och gräva ned på gödselstacken. Hurlänge ska jag låta eländet ligga däri?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hva tror du at du skal få ut av det annet enn et nedbrutt illeluktende stykke stoff?

av **Fågelblå** » 5 mars 2006, 09:26

Man kan alltid pröva..... SAmt jag är obotligt nyfiken. Vet ni vad som händer med ett halvt glas apelsinjuice som står bakom datorskärmen??? numera är det ett grönluddigt varande som ropar distink efter sin mamma

av **Halvor** » 5 mars 2006, 11:23

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Fågelblå

Jag har funderingar på att klippa loss ett stycke linnetyg ur en gammal handduk och gräva ned på gödselstacken. Hurlänge ska jag låta eländet ligga däri?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Det kommer an på hvilken effekt du er ute etter. Om du bare vil ha spredt jordslag holder det nok med et par dager. Om du vil ha total nedbrytning må det nok ligge i et par måneder eller så. Det kommer litt an på hvilken bakterieflora du har i gødselhaugen din, samt hvor mye oksygen som kommer til.

Lykke til med brun/grå/gul/usjegusje-fargen.

Og rydd bak dataskjermen! NÅ!

Halvor

av **Martina** » 5 mars 2006, 20:49

Hmmm... Jag har ett glacéskinn som är färgat med bajs. Det är lite svårt att någonsin komma ifrån vad färgen faktiskt kommer av...

/Martina

av **Malin Berglund** » 14 mars 2006, 08:07

Tänkte bara påpeka att röd bresilja heter brazilwood på engelska, men att blå bresilja heter logwood. För att göra det hela ännu mer förvirrande heter gul bresilja Fustic.
Jag vet inte riktigt när dessa tre olika färgämnen böjade kallas samma sak, men jag tror att det är ett realtivt sentida fenomen. Har läst 1800-tals böcker där man fortfarande pratar om färnbock, blåträ eller brun bresilja (ännu mer förvirrande!) och fustic.

Blå bresilja (Haematoxylum campechianum) ger även den färger som varierar beroende på pH-värdet. Som färgerna har beskrivits av Nenne så tycker jag ett det låter som om blå bresilja är den som har använts. Har själv fått både rostbrun-svarta färger och blålila med den.

Som jag har förstått det fann spanjorerna den blå bresiljan vid det som skulle bli staden Campeche i Yucatan 1517 (en av de första expeditionerna till Mexico för övrigt), men eftersom man till en början inte visste hur man skulle färga så man fick bra resultat var färgämnet förbjudet i England mellan 1581 och 1662. Dock från 1600-talet och frammåt började även britterna exportera det från Belize ända tills anilinfärgerna började komma. Denna handel med blå bresilja var så viktig för Belize att på landets moderna flagga finns ett bresilje träd och två skogshuggare.
Som en parantes kan nämnas att koschenillen började inte exporteras förens 1526 efter det att Aztekernas imperium hade fallit 1521.

Det är iaf den information som jag har lyckats luska fram om blå bresilja från diverse uppslagsverk, växtfärgningsböcker och internetsidor.

Webbplats · av **Ekorre** » 11 juni 2006, 10:32

Webbplats · av **Ekorre** » 14 juni 2006, 00:56

Martina: <blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Annars finns det ett traditionellt recept från Island där man skall få klara röda färger genom att låta islandslav dra i 50-gradig kourin. Helst skall kon ha druckit Svarta Dauden, då blir effekten bäst! Experiment på Bäckedal har aldrig gett mer än några roströda fläckar på garnet/ullen, själv kom jag aldrig ens så långt att jag lyckades övertala veganerna att kissa i en hink... (Ändå lättare än att hitta en ko som vill göra det!)<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

En fråga jag ställer mig är varför man använde kourin. Islandslav fungerar som orseifärgämne vid jäsning i urin så att det användes förstår jag. Varför då kourin? Varför inte urin från människa? Har det att göra med att kons urinledare ansluter till ändtarmen en bit in så att urinet får med sig en del av bakterierna från avföringen och därmed kan starta jäsingen bättre, har det helt enkelt med tillgång att göra, eller är det något fel på människourin som gör det olämpligt? För övrigt frågar jag mig hur man på ett effektivt sätt samlar in kourin utan att det blandar sig med en massa jödsel, eller är det jusst det man är ute efter?

av **Martina** » 14 juni 2006, 09:22

Min fundering var att kossor är vegetarianer, det var därför jag försökte få Bäckedals veganer att kissa i en hink. Köttätare och vegetarianer har ju sur respektive basisk urin (minns inte vilket, men antar att du vet!) Tänkte att det kunde ha med det att göra.

/Martina

Webbplats · av **Ekorre** » 14 juni 2006, 09:41

Det borde inte göra så stor skillnad med tanke på att urinämnet snart börjar omvandlas till amoniak vilket gör att man får en basisk soppa oavsett. Jag gissar att användandet av kourin antingen beror på att man där har en stor källa på urin eller att det är bakteriefloran man vill åt. Idislare har en massa skumma bakterier i tarmen som kan bryta ner cellulosa och andra kolhydrater som bara passerar vår tarm obemärkt. Lavar innehåller också en massa svårnedbrytna kolhydrater. Man borde kanske testa med två färgbad. Ett jäst i människourin bara och en i människourin med en liten tillsats färsk kojödsel. Det kanske blir av under sommaren. Vi får se.

av **Aquinnah** » 15 augusti 2006, 16:59

Tack Malin Berglund för att Du förklarade det där med blå breslija. Jag var på en färgningsdag i Brynge Kulturområde utanför Ö-vik for drygt en vecka sedan där vi använde blå bresilja. Men jag bor i Storbrittanien och sen jag kom hem har jag vilt sökt på detta, men inte funnit någon förklaring! Men hade undrat om det var Logwood. Så nu vet jag!

Måste erkänna att jag har lite svårt att förstå varför svenskar så ofta tycks undvika lägga till latinska namn (som du gjorde) när Linne' var den som ursprungnligen sorterade alla dessa namn och familjer! Ett arv att vara stolt över! Tillsammans med lokalnamn som förstås också är roliga!

av **Rin** » 15 augusti 2006, 19:05

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Wobbeke
jag färgade förra sommaren med tushlav, fast utan gödslehög och fick fram en vacker brun färg som drar åt rött. ja den nästan skimrar.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
För mig låter det där inte alls som tuschlav utan färglav. Färglav ger en jättefin brunröd färg men tuschlav ska (har inte proat själv så jag har bara min lärares ord på det) ge en mörklila färg.
Dessa två lavar är hyfsat lika men medan färglav är en ganska vanlig lav som förekommer i större delen av landet så är tuschlav väldigt ovanligt, framför allt för att tuschlav är en av dessa oerhört långsamt växande lavar och den har blivit nästan utrotad för att den använts just till färgning.
Färglav däremot återhämtar sig mycket snabbare.

Sen kan det ju tilläggas att man faktiskt ska vara mycket försiktig med att plocka lavar för att de som sagt tar lång tid att växa tillbaka och att många av dem, t.ex. tuschlav, är fridlyst.

av **Malin Berglund** » 15 augusti 2006, 21:17

Har man latinska namnet med så är det så mycket lättare att hitta info om växten ifråga, eller klura ut vad den heter på olika språk.

Andra namn för Blå bresilja är:
Äldre svenska = brun bresilja, kampeschträ, blåträ, blåholtz.
Engelska = logwood, campechewood
Äldre italienska = legno tauro, campeggio

Röd bresilja heter på latin = Caesalpinia echinata, Caesalpinia sappan eller Caesalpinia brasiliensis beroende på vilken sort det är.
Äldre (men inte medeltida) svenska namn är = färnbock, fernambok, fernambuco, pernumbuck, rödträ, martiusträ, rödholts
Engelska = brazilwood, sappanwood eller en äldre variant = brasile
Äldre italienska = verzino (använt under 1400 talet)
Tyska = rotholtz

Fustic eller gul bresilja har jag inte läst på så mycket om än annat än att det finns två sorter en äldre och en yngre. Båda användes i Europa senare än 1600. Den äldre heter Morus tinctoria på latin och den yngre heter Rhus cotinus på latin.

Appropå blå bresilja så säljs enligt vissa en helt förträfflig variant från http://www.aurorasilk.com/shop/dye_logwood.shtml
Har inte prövat själv men skall beställa extraktet nån gång när jag känner mig rikare än jag är nu.

Gudruns ullbod säljer även dom Blå bresilja. Känner inte direkt till återförsäljare i UK men det går nog att luska fram via tex http://www.renaissancedyeing.com/ som säljer redan färgade garner.

att färga rött eller lila med gammal urin?

Vilka är online