Kingdom of heaven

[PD]

Kingdom of Heaven – Några kommentarer…

Jag passade i onsdags (22/6) på att se denna film eftersom jag är intresserad av korstågshistoria, och filmer om detta är ju inte vanliga. Jag hade hört en del klagomål på den men ville bilda mig en egen uppfattning. Filmen har tydligen av skaparna beskrivits som ”historiskt korrekt”.

Historiska kommentarer markeras med: +

Övriga filmkritiska kommentarer markeras med: *
--------
Filmen börjar med året 1184. ”Befolkningen i Europa lever under förtryck och elände” och en riddare återvänder från det Heliga Landet till Frankrike för att leta efter sin son (tydligen hans enda). Riddaren, Godfrey av Ibelin finner sin son Balian, som är byns smed.

+ Vid den här tiden, 1184, var Balian sedan flera år gift med änkedrottningen Maria Comnena (maka till förre kungen av Jerusalem, Amaury, och styvmor till den leprasjuke Baudouin IV). Balians far hette inte Godfrey utan Balian (”den gamle”), som dog inte långt efter år 1143, och Balian var inte ende sonen, utan hade de äldre bröderna Hugues och Baudouin, varav åtminstone den senare levde och umgicks flitigt med brodern Balian vid denna tid. Balian (huvudpersonen) var en betydelsefull adelsman i kungariket Jerusalem vid denna tid. Han var inte bysmed…

* Typiskt fördomsfullt att europeisk medeltid presenteras som eländig och orättvis. Det snöar naturligtvis i de inledande scenerna och allt är blåtonat! Simpelt och väldigt likt inledningen i Ridley Scotts Gladiator.
---------
Balian dödar en präst, som låtit halshugga liket av Balians hustru. Prästen gjorde detta med motivationen att hustrun begått självmord. Balian, beslutar sig för att följa med sin far till det Heliga Landet för att få förlåtelse.

+ Jag känner inte till att man i Frankrike på 1100-talet lät halshugga liken av självmördare.

* Halshuggningen verkar vara till för att riktigt ”krydda” det medeltida eländet.
------
Sällskapet slår läger och fadern skall lära Balian hur man fäktas. Balian får rådet att inte använda låg gard, utan alltid hög gard: ”Posta di Falcone”. Soldater kommer för att hämta Balian för mord. I den ofrånkomliga striden klarar sig naturligtvis den oerfarne Balian utmärkt.

+ Här har tydligen Scott & Co hört talas om medeltida fäktkonst, men den höga garden verkar vara den enda effekten av det. Allt verkar sedan återgå till Hollywoodstrid. Om ”Posta di Falcone” som nämns i Fiore dei Liberi’s fäktmanual i början av 1400-talet användes på det sättet och kallades så på 1180-talet är väl oklart. Varför Balian bara skulle använda denna höga gard är märkligt.
-------
Resesällskapet når Messina på Sicilien och väntar på att skeppas över. Där träffar de på en överviktig och dryg Guy de Lusignan klädd som tempelriddare.

+ I filmen måste det här utspela sig tidigast 1184, men Guy hade rest till Jerusalem flera år tidigare, för att redan vid påsk 1180 gifta sig med prinsessan Sibylla. Jag känner inte till att han var ute och reste i Medelhavet vid denna tid, och med tanke på den maktkamp som pågick i Jerusalem, är det mindre troligt. Guy beskrivs i källor som stilig och bra riddare, men var en svag ledare som lätt övertalades av den som hade sista ordet. Guy var INTE tempelriddare.
-------
Under överfarten till det Heliga Landet sjunker båten och Balian sköljs upp på en strand och vaknar med svärdet(!) han tidigare fått av sin far (som dött av skadorna efter striden i Frankrike). Ett litet stycke bort står en tvärsnittssektion av skeppet, med en bunden häst fortfarande oskadd under däcksektionen(!). Balian går dit i sina skinnbyxor(?) och släpper loss hästen som springer iväg.

+ Bortsett från att detta inte hände över huvud taget och att skinnbyxor (som han verkar ha i hela filmen) inte är bra…

* Om det nu behövdes en häst åt Balian, så kunde den väl ha simmat iland eller något, men att den skulle ha flutit iland ståendes i sin välbevarade ”skeppstårtbit” var väldigt krystat och orealistiskt.
-------
Balian blir anfallen av en ryttare som han dödar. Ryttaren påstås senare ha varit en känd rytteriexpert.

* Det verkar något osannolikt, men förstås möjligt med mycket tur, att en oerfaren bysmed dödar en kunnig kavalleriexpert på det viset.
-------
Balian blir visad till Jerusalem, träffar på sin fars män, och beger sig till ägorna i Ibelin. Här börjar han gräva en brunn och inleder arbetet med ett bevattningsprojekt med uppfordringsmaskiner, för att förbättra marken.

+ Ibelin hörde INTE till familjen vid denna tid. Vid faderns död på 1140-talet, hade Ibelin övergått till Johanniterorden. Balian var i verkligheten herre över Nablus, via sin hustru änkedrottningen Maria Comnena, som fått staden i hemgift.

* Om man ändå skulle acceptera att Balian var bysmed från Frankrike, så är det litet märkligt att han instruerar folket på ägorna om hur man gräver en brunn, med tanke på att bevattningskonsten var särskilt väl utvecklad i Mellanöstern.
-------
(Jag är litet osäker på ordningsföljden i några av följande scener, men det är kanske av mindre betydelse…)

Balian blir förd till marskalkens av Jerusalem högkvarter och träffar där ”Tiberias”.

+ Av allt att döma föreställer denne ”Tiberias” verklighetens Raymond av Tripoli. Raymonds fru hade ärvt Galileen, inklusive Tiberias. Raymond var dock inte marskalk, utan regent, först för den unge Baudouin IV, och sedan för Sibyllas son Baudouin, som utsågs till tronföljare redan 1183, med Raymond som regent från 1185.
-------
Balian träffar Kung Baudouin IV, som bl.a. berättar att Balians far (om jag inte minns fel) var den som först upptäckte att Baudouin drabbats av lepra.

+ Osanning! Balians far dog innan Bauduin föddes. Baudouins läromästare Guillaume, sedermera ärkebiskop av Tyrus och historiker, beskriver i sitt fantastiska verk hur den unge prinsen satt och lekte med sina kamrater och tävlade om vem som bäst kunde uthärda smärta genom att nypa varandra med naglarna. Prinsen lyckades så mycket bättre än de andra, att Guillaume fattade misstankar. Elakt av Scott att frånta honom den upptäckten!
-------
Balian har en kärleksaffär med prinsessan Sibylla. Hon berättar att Guy, som hon ogillar, valdes som make åt henne av hennes mor.

+ A load of horse manure. Som sagt, Balian var lyckligt gift med änkedrottningen Maria Comnena, d.v.s. Sibyllas och kungens av Jerusalem styvmor, sedan flera år. Däremot skall Sibylla ha blivit förälskad i Balians äldre bror Baudouin. Medan han tog sig till Konstantinopel för att skaffa pengar för den lösensumma han utlovat för att bli släppt av Saladin ur fångenskap, något Sibylla ville ha avklarat innan hon gifte sig med honom, hade hon dock fått höra så mycket positivt om den snygge Guy de Lusignan att hon bad att han skulle skickas efter. Guy motsvarade hennes förväntningar. Hon blev alltså INTE tvingad av sin mor, utan var själv med på det hela.
-------
Renaud de Chatillon, klädd som tempelriddare i filmen, attackerar muslimsk karavan tillsammans med tempelriddare (om jag inte minns fel). Saladin invaderar och marscherar mot Renauds borg Kerak. I ett rådslag beslutar kung Baudouin IV att samla hären. Här och i alla rådslag i filmen argumenterar tempelriddarna fåordigt för strid med orden ”God wills it!”.

+ Om porträtteringen av Renaud, som INTE var tempelriddare, se nedan. Kanske är det här inspirerat av Renauds karavananfall 1181 (d.v.s innan filmen börjar), som bröt mot ett stilleståndsavtal. Tempelorden var, så vitt jag vet, inte med.

* Fantasilös behandling av tempelorden.
-------
Samling till Kerak, där Balian och liten styrka rider ut mot stor muslimsk förtrupp, som lätt kämpar ned dem och Balian tas till fånga. Saladin kommer till Kerak, men kungen kommer också med sin här. De två ledarna möts och sluter avtalet att Saladin drar sig tillbaka om kungen straffar Renaud. Kungen går och möter Renaud, slår till honom och låter fängsla honom.

+ Det här är fantasi och hopkok av verkliga händelser. Renaud hade brutit mot ett stilleståndsavtal med ett karavananfall 1181. Saladin hade klagat hos kung Baudouin IV, som erkände att Saladin hade rätt. Renaud motsatte sig att göra rätt för sig, och med stöd från sina vänner kring kungen, släppte till slut kungen ärendet. Renaud blev INTE slängd i fängelse som i filmen. Anfallet i filmen liknar kanske närmast det år 1183 (alltså innan filmen börjar). Kungen insisterade på att bli buren på bår med hären för att undsätta Kerak. Balian stred inte som i filmen, inte heller blev han tillfångatagen. Borgen var under regelrätt belägring, med maskiner (inte så i filmen). När kungen undsatte borgen tvingades Saladin dra sig tillbaka. Denna episod var m.a.o. väldigt annorlunda i verkligheten.

(Genom att göra om historien har Scott gått miste om en fantastisk berättelse. I Kerak firade man 1183 bröllopet mellan Isabella, styvdotter till Balian, och Humphrey IV av Toron, styvson till Renaud de Chatillon. Bröllopet var tänkt att lappa ihop relationerna mellan de två falangerna. Medan festligheterna pågick anlände Saladin med sin här och började belägra med bl.a. kastmaskiner. I borgen fortsatte aktiviteterna, och brudgummens mor, Stephanie, skall ha gjort iordning tallrikar med mat från bröllopsfesten och lät skicka det till Saladin. Han i sin tur skall ha frågat i vilket torn brudparet bodde, och gav order om att inte beskjuta det med sina kastmaskiner!)
-------
Guy rådslår med Renaud (i fängelset) och beslutar sig för att mörda Balian. Det försöker han göra genom att skicka Tempelordens folk på morduppdraget. En handfull ordensfolk misslyckas med sitt uppdrag och blir dödade av bysmeden Balian.

+ Fria fantasier

* Märkligt att elitkrigare har sådana problem med en bysmed.
--------
Kungen blir sämre och dör. Sibylla säger något om att hon skall bli Guys drottning om hon får hans riddare(?). Kröning med de flesta närvarande, bl.a.”Tiberias”. Sibylla kröns och sätter kronan på Guy.

+ Här har Scott trollat bort en kung. Efter Baudouin IV’s död blev Sibyllas son (från sitt första äktenskap) kung. Baudouin V dog ett drygt år senare, endast åtta år gammal. Detta var ”startskottet” för händelserna som följde. Kröningen av Sibylla skedde under kuppartade förhållanden, i strid mot brodern kung Baudouin IV’s testamente. Regenten Raymond av Tripoli (filmens ”Tiberias”) lurades iväg och Jerusalems portar stängdes och vaktades som skydd mot anfall från Ibelin-falangen, av vilka de flesta samlats i Nablus (inklusive ”Tiberias”), och alltså INTE deltog i kröningen. Vad som däremot stämmer är att patriarken av Jerusalem endast krönte Sibylla, och att den andra kronan lämnades åt henne att dela ut till den hon själv ville. Detta eftersom folket sympatiserade med Sibylla, men ogillade Guy.

* Vad filmens Sibylla menar med sin kommentar om riddare förstår jag inte. Är det något som hänger ihop med bortklippt material? Förstår någon annan?
-------
Kung Guy besöker Renaud i fängelset och säger att han behöver ett krig. Renaud (i filmen överviktig och med orangea hårspetsar), trampar omkring i en sorts långsam krigsdans och svarar: ”Det är det jag gör” (eller liknande). Renaud släpps och anfaller karavan med Saladins syster. Det antyds att han våldtar henne. Hon dödas.

+ Kung Guy letade inte efter skäl att kunna kriga, eftersom han visste att situationen var svår. Renaud satt, som sagt, inte heller i fängelse i 1-2 år (som behövs för filmens kronologi). Han anföll dock en karavan 1186, och bröt därmed mot freden. Saladins syster fanns INTE med i karavanen (och följaktligen våldtogs och dödades hon inte heller). Det här skulle kunna försvaras med att Balians väpnare Ernoul påstår det i sin historia och att Scott & Co därför misstagit sig, men det verkar snarare passa in i det övriga mönstret av avsiktlig svartmålning med godtycklig sanningshalt.

* Renaud porträtteras klichéartat som galen superskurk som krigar och dödar för sakens egen skull utan rimligt syfte. Verklighetens Renaud, med sin egoism, frihet från skrupler och kriminella kortsynthet borde väl räcka? Varför göra en clown av honom? Verkligen simpelt och idéfattigt. Liksom den i filmen onde Guy (och ”biskopen” av Jerusalem) är han naturligtvis överviktig, medan, som vi alla vet, alla goda människor är smala.
-------
Sändebud från Saladin kräver att Renaud skall straffas. Kung Guy sticker själv ned sändebudet, och med en vettvillings blick säger ”Jag är Jerusalem!”.

+ Lögn och förbannad dikt! Verklighetens Guy försökte hålla den viktiga freden med Saladin. Att han skulle ta sig för att personligen mörda Saladins sändebud verkar vara helt emot hans karaktär.

* Hur långt får man egentligen gå i förtalet av historiska figurer?
-------
Rådslag till vilket Balian skyndsamt kommer och avråder från offensiva aktioner, eftersom hären då kommer att få problem med vatten. Det är, säger han, vad Saladin vill skall hända.

+ I behovet av en superhjälte frångår Scott återigen historien. Saladin hade bl.a. anfallit Tiberias, som fallit, med undantag av borgen där Raymond av Tripoli’s (filmens ”Tiberias”) fru höll ut med en liten garnison. Det anmärkningsvärda i verkligheten, var att den som kom med rådet att stanna kvar där det fanns vatten och inte riskera hären, var Raymond av Tripoli själv, trots att det var hans fru som var i fara. Hans råd hade därför extra tyngd.

* I sin ambition att skriva om historien har Ridley Scott gått miste om en gripande händelse.
-------
Hären marscherar iväg ändå, men Balian och ”Tiberias” stannar kvar. De konstaterar att inget bud kommit tillbaks (slaget vid Hattin har utkämpats utanför bild). De konstaterar att hären gått förlorad. ”Tiberias” ger sig iväg.

+ Både Balian och Raymond (”Tiberias”) följde i verkligheten med hären och deltog i slaget vid Hattin. Hären blev omringad, men båda lyckades i sista stund bryta sig genom fiendens styrkor och klarade sig.

* Den stora avgörande händelsen för Kungariket Jerusalem var slaget vid Hattin. Härarna var bland de största som samlats i kampen mellan de kristna och muslimerna (även om Scott i äkta ”Lord of the Rings”-anda gjort härarna åtminstone något tiotal gånger större). Märkligt att slaget helt kommer i skymundan. Antagligen hade det blivit för komplicerat för Scott & Co att de ”goda” Balian och Raymond klarar sig, medan övriga slaktas.
-------
Direkt efter slaget vid Hattin ser man Saladin med de fångna kung Guy och Renaud de Chatillon. Saladin ger kung Guy kyld dryck, men Guy lämnar bägaren vidare till Renaud, utan att dricka. Saladin säger: ”Det var du som gav honom att dricka, inte jag!” (el. likn.), och sticker eller snittar Renaud i halsen, varpå han dödas av andra.

+ Scenen (i filmen komprimerad i tid) med Saladins fångar är bl.a. beskriven av hans sekreterare Beha ed-Din. Att ge mat eller dryck till en fånge betydde enligt muslimsk sed att hans liv ej var i fara, därav Saladins ord till kungen. Så långt korrekt, men varför det är ändrat så att kungen i filmen inte dricker förstår jag inte. Enligt Beha ed-Din hugger Saladin av Renauds arm vid axeln.
-------
Balian skyndar till Jerusalem innan Saladin kommer dit och förbereder försvaret av Jerusalem, bl.a. med någon sorts vinkelmätare och genom att markera avstånd från murarna med små vitmålade stenrösen för försvararnas kastmaskiner.

+ Balian var inte i Jerusalem från början. Däremot var hans fru Maria Comnena där, med sina barn. Balian bad Saladin om fri lejd till Jerusalem för att få ta dem därifrån. Det fick han, under förutsättning att han bara stannade en natt. Väl i Jerusalem ville folk ha honom kvar och han övertalades att stanna.

* Att Balian bröt mot överenskommelsen med Saladin är ju pinsamt för Scott’s hjältehistoria, så det fick naturligtvis inte vara med. Filmens bysmed Balian imponerar åter med sina kunskaper, här i geometri och ingenjörskonst.
-------
På kommentaren om att ”vi har ju inga riddare”, så dubbar Balian alla(?) vapenföra män, bl.a. en tjänare.

+ Balian dubbade alla pojkar över 16 av adlig börd, samt 30 borgare.

* Filmens Balian dubbar naturligtvis utan hänsyn till samhällsklass, som en sann folkhjälte.
-------
Saladin anfaller med en enorm här (några hundra tusen man?) med kastmaskiner och ett halvdussin belägringstorn på hjul. Kastmaskinerna, bl.a. blidor, kastar framför allt brandprojektiler. Med torsionsdrivna ballistor skjuter man fast linor i belägringstornen, av vilka de flesta sedan välts med hjälp av motvikter.

+ De största bristerna historiskt är här framför allt de enormt överdrivna trupperna och användningen av belägringstorn. Sådana torn var karakteristiska för de kristna belägringshärarna, inte de muslimska. Inga sådana användes vid Jerusalem 1187. Oljebombkastandet är också överdrivet specialeffektsfrosseri. Sedan kan man ju ha synpunkter på riktigheten i användningen av torsionsballistor och blidor, men det kanske är överkurs…

* Mycket datoranimering, med flacka och orealistiska kastparabler. Med bättre historisk ledning hade scenen kunnat bli otroligt bra, eftersom den tekniska kvaliteten helt klart finns där.
-------
Den tillfångatagne kung Guy leds runt i underbyxor, sittande bakvänd på en åsna och med en skamstrut på huvudet. Belägrarna gör en bräsch i muren, men anfallet stoppas. ”Biskopen” ropar: ”Konvertera till Islam, och gör bot senare!” Balian möter Saladin då paus i striderna råder, och hotar bl.a. att rasera staden. Saladin erbjuder fri lejd åt alla.

+ Kung Guy hölls istället vid den här tiden fången i Nablus, där också Sibylla besökte honom (enligt vissa källor fick Sibylla komma till honom redan före belägringen av Jerusalem, i andra återsåg de varandra först efteråt). Han förödmjukades alltså INTE på det sätt filmen visar, vilket också stämmer dåligt med Saladins karaktär.
”Biskopen” föreställer uppenbarligen patriarken Heraklius. Tvärtemot kommentaren i filmen, kom han enligt en historisk källa med följande vettiga resonemang, med anledning av ett förslag om att göra ett utfall från staden och genom att kämpa till döden åtminstone rädda sina själar: Eftersom det bara fanns en man på 50 kvinnor och barn, så skulle männens död inte göra någon nytta, eftersom kvinnorna och barnen då skulle tas till fånga och tvingas konvertera till Islam och deras själar då gå förlorade! M.a.o. en helt annan inställning än i filmen.
Det stämmer att Balian förhandlade med Saladin om överlämnandet av staden, men Saladin erbjöd INTE fri lejd åt alla. Han krävde först lösensumma för alla. Efter ganska utdragna förhandlingar lyckades Balian först pressa priset till 10 dinarer för en man, 5 för en kvinna och en dinar för ett barn. Sedan förhandlades det om klumpsummor för de som inte hade pengar att lösa ut sig. Till slut lyckades olika personer få loss en del folk kostnadsfritt.
-------
Balian lämnar staden med folket, inklusive Sibylla som klippt av sig håret och väljer att inte vara drottning, utan följer med Balian till Frankrike.

+ Balian stannade i själva verket kvar i det Heliga Landet och fortsatte att spela en viktig roll. Sibylla återförenades senast efter Jerusalems fall med sin man Guy i Nablus och dog 1190 med sina döttrar av sjukdom.
-------
Väl hemma i byn och smedjan, kommer Rikard I av England förbi och söker ”Balian, Jerusalems försvarare”, som insisterar på att han är byns smed. Rikard, iklädd en bacinett-salad-liknande hjälm med krona på, rider vidare och Balian och Sibylla rider iväg någonstans.

+ Kung Rikard behövde naturligtvis inte leta efter Balian i Frankrike, eftersom de istället skulle ha att göra med varandra i det Heliga Landet under tredje korståget.
-------
Eftertexter nämner striderna under tredje korståget, och konstaterar att nästan tusen år senare så råder det fortfarande inte fred i ”Kingdom of Heaven”. SLUT

* Med tanke på hur godtycklig filmen är med den historiska sanningen verkar sluttextens ”tankeväckande” ord istället korkade och falska.
=======
Med tanke på vilket fantastiskt rikt underlag korstågshistorien är och de stora ekonomiska och tekniska resurserna Ridley Scott har haft, så är det tragiskt att se hur svagt och falskt resultatet blev.

Korstågshistorien erbjuder allt vad en regissör skulle kunna önska sig: stora personligheter, dramatik, etiska & moraliska dilemman, religion, romantik, sex, hjältemod & illdåd, trofasthet & svek, roliga anekdoter, spektakulära vyer och miljöer, utsökt arkitektur och mäktiga befästningar. Ändå skrivs det mesta om, så att historien blir falsk, karaktärerna blir tvådimensionella och oövertygande, städerna och befästningarna påhittade datoranimationer, och bataljerna överdrivna i äkta ”Lord of the Rings”-stil.

Huvudpersonerna bli onda, som tempelriddare, Renaud de Chatillon och Guy de Lusignan eller goda och desillusionerade som Balian, ”Tiberias” etc. För att förenkla det riktigt svart-vitt blir Tempelorden också lönnmördare, och Renaud och Guy blir krigstörstande vettvillingar, och naturligtvis blir de också tempelriddare. Religiös övertygelse försvinner helt i bakgrunden, t.o.m. ”biskopen” föreslår konvertering till islam.

Med tanke på att de senaste årens händelser, med den ökande spänningen mellan islam och kristendomen, gjort korstågen aktuella på nytt, kan man undra över vilka signaler en film som denna sänder ut och vilken effekt det får. Många som ser filmen, världen över, har inte möjlighet att avgöra vad som är historiskt korrekt och vad som är påhittat. Jag tycker att det är ansvarslöst av Scott. Att smita undan genom att hävda att det främst är en underhållningsfilm räcker inte. Även eftertexterna, som knyter an till historien då och nu, som ”tankeväckande” slutord, gör att man måste kunna ställa högre krav på historisk riktighet än i en vanlig underhållningsfilm.

Patrik Djurfeldt

[Raymund]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"> Sedan kan man ju ha synpunkter på riktigheten i användningen av torsionsballistor och blidor, men det kanske är överkurs…<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Ingenting är väl överkurs här på HV eller hur?... Jag reagerade på motviktsblidorna, tyckte det kändes femtio år för tidigt, men jag är ingen expert å andra sidan. Vad säger forskningen om blidornas geografiska och kronologiska utbredning under medeltiden? På ett ungefär alltså... De handdragna blidorna (kallas de det?) borde väl varit vanligare vid tillfället?

Tack för ett bra sammandrag av den historiska bakgrunden till filmen, måste dock säga att jag blev positivt överaskad över en hel del i filmen, det är ju trots allt en Hollywoodproduktion...

/R

[PD]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Jag reagerade på motviktsblidorna, tyckte det kändes femtio år för tidigt, men jag är ingen expert å andra sidan. Vad säger forskningen om blidornas geografiska och kronologiska utbredning under medeltiden? På ett ungefär alltså... De handdragna blidorna (kallas de det?) borde väl varit vanligare vid tillfället?<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

För att svara på sista frågan först: ja, de handdragna kastmaskinerna var vanligare vid tillfället. I filmen verkar de motviktsdrivna maskinerna tvärtom dominera, åtminstone hos muslimerna.

Om vi nu ändå är inne på överkurs, så… I fråga om konstruktion så verkar märkligt nog båda sidor i filmen ha dragkraftsslungor som man på arabiska skulle kalla manjanîq faranjî, eller ”frankiska kastmaskiner”, även om de var litet felkonstruerade. Inget försök verkar ha gjorts för att göra blidorna ”1100-talslika”, utan man verkar ha gått på 1200-1400-talskonstruktioner.

Motviktsslungornas tidiga historia är oklar p.g.a. brist på detaljerade beskrivningar och illustrationer, och oklarheter i terminologin.

Det tidigaste säkra beviset är en illustration, med tillhörande beskrivning, i ett verk skrivet för Saladin omkring 1187. I Europa verkar dess användning bli mer spridd i början av 1200-talet, så att de i mitten av århundradet är vanliga. Flera tyska krönikor nämner dock att den först år 1212 användes i Tyskland. Till Kina kommer de senast 1272. I Sverige nämns de först 1318, men var med all säkerhet kända tidigare.

Det kan dock hända att de dök upp tidigare. En bysantinsk krönika nämner något som kan vara en vinsch till en kastmaskin år 1165. Det kan ses som en indikation på en motviktsslunga. Den tidigare nämnda arabiska texten från ca 1187 antyder också att konstruktionen inte är helt ny. Bilden är dock märklig på flera sätt, bl.a. har den drag av dragkraftsslunga. Det är svårt att avgöra om dess utformning är representativ för motviktsslungans dåvarande utvecklingsnivå. I Europa dyker termen ”trebuchet”, som åtminstone senare betecknar en motviktsslunga, upp i ett dokument år 1189. Dessutom skulle man kunna hävda, som särskilt Paul E Chevedden gjort, att beskrivningar av särskilt stora och kraftfulla kastmaskiner under 1100-talet antyder att det rör sig om motviktsslungor (antagandet vilar bl.a. på en speciell terminologi). En komplicerande faktor i allt detta är att det även fanns en sorts ”hybrid”, vars kastarm var försedd med både dragrep och motvikt…

Oberoende av hur tidigt de första maskinerna dök upp, så finns det många tecken på att motviktsslungorna i Europa blir vanliga först på 1200-talet.

Beträffande belägringen av Jerusalem 1187, så nämner både en fransk och en syrisk text ”stora” kastmaskiner. Den franska texten nämner att en av Saladins maskiner kastade tre stenar på en dag (vilket verkar något blygsamt för en dragkraftsslunga), och även att han bland ”perrieres” och ”mangoniaus” hade 11 ”stora”. Intressant nog finns det dock i en annan beskrivning, av Imâd ad-Dîn, bland de väldigt ”utblommande” beskrivningarna av belägringen, upprepade indikationer på dragkraftsslungor i aktion: ”berg korsade av rep”, män som ”paraderar” bakom maskinerna (dragbesättningen?), dragande i rep, etc. Imâd ad-Dîn verkar ha haft ögonen särskilt på dragkraftsslungor.

Det enda säkra är att Jerusalems belägring utfördes med dragkraftsslungor, men motviktsslungor _kan_ ha använts. Med all sannolikhet var de senare i minoritet.

Beträffande dragkraftsslungornas terminologi… Tyvärr har man i modern litteratur börjat använda termerna ”trebuchet” och ”blida” som gemensamt namn för både motvikts- och dragkraftsdrivna kastmaskiner. Det är olyckligt, eftersom ”trebuchet” och ”blida” på medeltiden avsåg motviktsdrivna maskiner. Det nya sättet att använda termerna har naturligt nog orsakat en hel del missförstånd och förvirring. Vanliga medeltida termer för dragkraftsslungor var valslunga, petraria (lat.), mangonel (lat.) etc… För att undvika missförstånd brukar jag använda de moderna beteckningarna motviktsslunga och dragkraftsslunga.

Som sagt… det blev litet överkurs…

Patrik Djurfeldt

[Vargman]

Måste säga att din kunskap imponerar stort Patrik! Det ÄR synd att filmmakare ofta går miste om historier som verkligen är bra när de försöker göra en häftig historia.

MEN det vi måste förstå är att våra vänner på andra sidan Atlanten generellt har en annan syn på saker än vi Européer. Dom ser gärna saker i svart och vitt. Det verkar i själva verket vara en betydande del av deras kultur...

Efter att ha sett KoH blir det omöjligt att göra en filmatisering av Tempelriddaren! Alla skulle väl tycka att det är en efterapning av KoH eftersom det är så mycket som stämmer överens...

/Uffe

[Carolus]

"MEN det vi måste förstå är att våra vänner på andra sidan Atlanten generellt har en annan syn på saker än vi Européer. Dom ser gärna saker i svart och vitt. Det verkar i själva verket vara en betydande del av deras kultur..."

Sådana tankegångar är tämligen vanliga i Europa med. Sedan kanske det handlar om olika saker och då störs inte den på hemmaplan av det...
Förövrigt högst generaliserande sätt att prata om generaliserande. Helt fel m.a.o.

[Carolus]

Förövrigt är väl Ridley Scott britt?

[Ny Björn]

Det är han - Sir Ridley om man nu skall hålla på protokollet - men hans filmer finansieras till största delen av amerikaner med den amerikanska biopubliken i åtanke.

/N B

[Vargman]

Ett exempel på det jag menar är "Enemy at the gates", ni vet den där filmen och Stalingrad och de två prickskyttarna som strider mot varandra. Det är en europeisk film, men med amerikanska finasiärer. I den ursprungliga varianten så får inte det trånande kärleksparet varandra på slutet. De amerikanska finansiärerna sa att det skulle inte det amerikanska tittarna acceptera så man fick kalla in skådespelarna igen för att filma ett nytt slut...

/Wolfie

[Carolus]

Ny Björn - Okej. Men nu anser svensk publik att samma sak är bra som den amerikanska publiken? Oavsett var diverse filmkritiker säger så spelar den in kosing även här.

Vargman - Det var väl gulligt att de fick varandra? Goda slut är bra och moraliskt stärkande.

[Vargman]

Goda slut lurar människan att världen är god

[Ny Björn]

Att med $-tecken för ögonen infantilisera biobesökare är en otrevlig trend som inte behövs vare sig här eller i Amerkatt. Det tenderar till att bilda en mall som stansar filmer i en och samma grundform, överaskningsmoment försvinner och tråkighetsfaktorn kommer klampande med stormsteg. Att vi i USE tar efter vad de antas tycka i USA borde ses som en utmaning till att överaska av filmskapare, inte som ett skäl att luta sig tillbaka och låta autopiloten sköta produktionen.
-Men liksom överallt annat så styr det tillrättalagda.

/N B - Fram för fler sorgliga slut! [;)]

[Sternschild]

Film är den moderna fortsättningen av sagoberättarnas tradition o i senare sån tradition brukar dem väl sluta "...så levde dem lyckliga i alla sina dar."
....dem äldre folksagorna är väl ibland mindre kinkiga på den punkten

[Vargman]

Kan inte låta bli! Har undervisat i svenska och tänk vilka problem det blir med "de" och "dem"! I det här fallet ska det vara "de" annars låter det tokigt! Enklast blir det faktiskt att använda talspråkets "dom" som inte kan bli fel! Hoppas att du inte tar illa upp Sternchild!

/Magister Uffe (som också stavar fel och använder fel ord. Ibland till hans elevers höga nöje)

[Sternschild]

...o nej tar inte illa upp men använder aldrig "dom" annat än under hot eftersom det är just talspråk o ser illa ut i skrift. Då bommar jag hellre nångång i slafstexter som foruminlägg.

KoH är väl annars ganska mycket just en saga i hela storyn o en ganska roande sådan utan större anspråk på så mycket mer.

[Vargman]

Jag startar en ny tråd om skriftspråk och talspråk! Den finns på skvaller och heter "Skriftspråk vs Talspråk"

/U