Västgötaskolans guldkorn del 1-4

av **Rizzo** » 23 september 2005, 08:47

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
? Menar du mynten?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Nej, bägge. Jag ser väldigt liten funktionell skillnad i en brakteat tillverkad av ett par solidi till att efterlikna en romersk medalj, eller att göra en solidus till en miniatyrmedalj. Same sh.. -different names.

Ogrävda högar fyller nog sina syften... För västgötarna är de utmärkt gödning för känslan av att vara negligerad av historieskrivandet. Jag skulle nog kunna hitta ett tjogtal inlägg här på forumet enligt formen: "Snälla kom och gräv i min hög och plocka upp svärd och guld och massor med andra balla prylar som visar hur coola vi var här på orten förr i tiden."

Att Gotland har så stort fyndmaterial är nog beroende på att gotlänningarna själva grävt i sin ö. Det enda som behövs är då en länsantikvarie med cykeltycke att pendla mellan stenbrott och grustag och källarbygge.

av **Tyr** » 23 september 2005, 09:02

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Rizzo

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
? Menar du mynten?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Nej, bägge. Jag ser väldigt liten funktionell skillnad i en brakteat tillverkad av ett par solidi till att efterlikna en romersk medalj, eller att göra en solidus till en miniatyrmedalj. Same sh.. -different names.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hmm .... du menar att en brakteat föreställande Tyr
har samma symbolvärde som ett mynt föreställande en
Kejsare med ett kors i näven....."the same shit for ancient people".

av **Tyr** » 23 september 2005, 10:45

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Rizzo
Ogrävda högar fyller nog sina syften... För västgötarna är de utmärkt gödning för känslan av att vara negligerad av historieskrivandet. Jag skulle nog kunna hitta ett tjogtal inlägg här på forumet enligt formen: "Snälla kom och gräv i min hög och plocka upp svärd och guld och massor med andra balla prylar som visar hur coola vi var här på orten förr i tiden."
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Nu missuppfattar du syftet med tråden. Se det som en spännande detektivhistoria. Vi följer guldets väg och ser var det leder
oss.

av **Tyr** » 23 september 2005, 14:32

Guldhänge Drev Värend Småland
En liten favorit.
Bild

En jordhög!
Bild

Här kommer arkeologerna!

av **Tyr** » 23 september 2005, 15:05

Del 2. Vikingafärder och skeppsättningar
Nu har vi kommit till det som kanske kan förvåna personer som
inte besökt Västergötland. Långt inne i Västergötland finns det
flera skeppsättningar vid framförallt sjön Östen men även vid
Hornborgasjön. Störst och mäktigast är Askeberga skeppsättning.
Bild

Askeberga har alltid varit svårfotograferat.Är det en skeppssättning?
Kanske en hallsättning?

Askeberga är kanske Sveriges mäktigaste fornlämning, man brukar
säga att Ale stenar är Sveriges största skeppsättning, det stämmer
om man mäter längden. Men för den som besökt båda platserna är det
uppenbart att skulle de legat bredvid varandra skulle Askeberga se
minst lika imponerande ut, stenarna väger omkring 25 ton styck!!

Här blir jag smått paranoid. Varför är inte Askeberga mer berömt.
Varför utelämnas alltid Askeberga i böcker skrivna av Stockholmare/
Uppsalabor.

Bild

Jag citerar Bengt Wadbring:
"Olsbro inte långt från Åsarp i Redvägs härad står en
gammal vikingatida runsten. Olsbrosstenen har en praktfull
bild av det s.k. "stora djuret"
vars förebild troligtvis kan knytas till Konstantinopel, och
en jämförelse med danskt material visar på att stenen kan ha
ristats av en Håvard på 970-talet.

Guve reste denna sten efter Olav, sin son,
en mycket dugande ung man.
Han blev dräpt i Estland.
Håvard(?) högg stenen."

Jag citerar Dag Stålsjö:
Många vetenskapliga rön har en egendomligt lång väg ut till
allmanhetens kännedom. Exempelvis de stora vikingautställningarna
på turné över världen. Varför visades västra Sverige som en vit
fläck på kartan varifrån inga vikingafärder företogs? trots att
i det inre av Västergötland finns runstenar över vikingar som
dragit på färder både i väster- och österled? När jag ställt
frågan har jag ofta mött svaret att svenska vikingar kom från
östra Sverige och drog österut. Västerut var det danskar och
norrmän som härjade. Enstaka stenar från Västergötland berättar
blott om en och annan företagsam västgöte som följt med någon
dansk eller norsk båt! Vikingaskepp från Västergötland via Vänern
eller de Halländska åarna? Löjligt! Trollhättefallen gjorde det
omöjligt att ta sig ut och de båtar som hade att forcera hindren
i Västergötland, Småland, Halland innan de nådde kusten måste ha
varit så små att de inte kunde segla på öppna havet! Ja, så har
man svarat. Vikingautställningarna talade mycket om vilka
båtlyftarbragder som gjorde det möjligt för vikingar i österled
att tränga långt ner till Svarta havet men för samma tids folk
i västra delen av vårt land, där båtbyggar-och båtfarartraditioner
är och alltid har varit starkast, där var det omöjligt att segla
från Västergötland ut på haven! Löjligt säger jag
Bild

Askeberga, Vad, Västergötland. Sveriges kanske mest
imponerande fornlämning alla kategorier. Blocken väger upptill 30 ton styck.
26 stenar i vacker skeppsättning. hur kunde man över
huvudtaget flytta dessa kolossala block på den tiden.
Det vore en tillräckligt svår uppgift även med vår tids teknik!
(Lägg märke till att flera av stenarna ligger ner, det var med
största sannolikhet inte den ursprungliga positionen anm. Tyr)
Skeppsättningen vid Östra stranden av Hornborgasjön visar att
stora skepp var en välbekant företeelse långt inne i Västergötland
och att man härifrån tidigt tog sig sjövägen till länder och platser
långt utanför Skandinavien.
Hämtat ur "Svearikets Vagga" av Dag Stålsjö 1983

av **Matti** » 23 september 2005, 15:56

Det grävdes en hel del i Mälardalen på 1970 talet beroende på att mängder av infrastrukturprojekt fanns där. Sedans så finns det två stora universitet där, vilket också påverkar tätheten. På senare tid har sannolikt olikheten planat ut.
Strunt samma. Hela södra Sverige är i alla fall mycket bättre utforskat än Norrland. Me nså har ju vi norrlänningar aldrig bryt oss om något ynkligt Svearike. Vi är glada om vi slipper vara med :-)

Min fru är liksom jag utbildad arkeolog och har sett gravfält till leda över hela Sverige. Dimbo är pampigt, men det är också Högomgravfältet, Li gravfält vid Fjärås, Barshalder etc...
Det finns många gravfält som är orörda och som ruvar på intressanta fynd.

av **Tyr** » 23 september 2005, 16:11

Verkligen! Jag håller med dig till punkt och pricka!
Jag är inte ute efter konfrontation mellan Svear och Götar,
men jag tycker inte om när man svärtar ner den s.k. Västgötaskolan
och baktalar personer som inte kan försvara sig.
Jag tror på en syntes, handelsplatser, viktiga sådana, vid kusterna
och mäktiga familjer i inlandet. Norrland är mer förbisett än
vad Västergötland någonsin varit.

av **Rizzo** » 23 september 2005, 19:48

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Tyr

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Rizzo

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
? Menar du mynten?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Nej, bägge. Jag ser väldigt liten funktionell skillnad i en brakteat tillverkad av ett par solidi till att efterlikna en romersk medalj, eller att göra en solidus till en miniatyrmedalj. Same sh.. -different names.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hmm .... du menar att en brakteat föreställande Tyr
har samma symbolvärde som ett mynt föreställande en
Kejsare med ett kors i näven....."the same shit for ancient people".
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Japp. Jajamensan. Absolut. Vad är det konstiga med det?

av **Alkarp** » 23 september 2005, 20:27

Okey, Tyr. Jag undrar varför du inte kastar dig på första bästa högre kurs i arkeologi. Du har ju all entusiasm som krävs.
Jag har bara en återkommande fråga: Varför har guldet hamnat där det har hamnat? Kan du tänka dig ett scenario i vilket man kan förklara att sådana praktföremål som det "västgötska guldet" deponerades bara för att de skulle upptäckas 1000 år senare? Det var väl dumt? Vad var det som hände? Varför i helskotta gräver man ner sådana praktföremål? De utgör sällan gravar, så utgjorde de offer (vilket är mindre tänkbart), eller kan man tänka sig en annan förklaring?

av **Rävspel** » 23 september 2005, 22:27

(kunde inte låta bli att lägga mig i och besvara Alkarps fråga till Tyr) Enligt Maja Hagerman i "Spåren av kungens män" är guldskatter från denna tiden nedgrävda mest med tanke på att de skall bringa lycka - som offer - över gård och tå. Guld, är Majas slutsats, var mindre rent kontantmedel än gåva för att sluta viktiga personer till sig, eller i fallen av offer, gudar till sig. Hennes slutsats verkar i mina ögon ganska rimlig. I samhällen utan väl utbyggd kontanthandel (eller saker att köpa för pengar) brukar personers rikedom rikedom värderas i vad de har råd att ge bort. Någon annan förklaring är svårt att finna. Om det handlat om en modeväxling eller att föremålen plötsligt blev farliga att inneha (p.g.a. ett religionsbyte eller så) borde de ju snarare smälts ner, tycker man.

av **Alkarp** » 23 september 2005, 22:27

PS! Vart hittade du den fantastiska bilden på "arkeologerna som tänker"?

av **Tyr** » 24 september 2005, 12:28

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Alkarp

Varför har guldet hamnat där det har hamnat? Kan du tänka dig ett scenario i vilket man kan förklara att sådana praktföremål som det "västgötska guldet" deponerades bara för att de skulle upptäckas 1000 år senare? Det var väl dumt? Vad var det som hände? Varför i helskotta gräver man ner sådana praktföremål? De utgör sällan gravar, så utgjorde de offer (vilket är mindre tänkbart), eller kan man tänka sig en annan förklaring?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Om det är frågan om depå så tror jag på det här förhållandet:
Bild

Att Timboholmsguldet skulle vara en depå till guld i Sörmland
är ett typiskt önsketänkande. Jag kan tänka mig en rad andra
scenario, återkommer.

av **Tyr** » 24 september 2005, 13:22

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Alkarp

PS! Vart hittade du den fantastiska bilden på "arkeologerna som tänker"?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Det är skådespelare som föreställer från vänster till höger,
Guy Maynard, Charles Phillips , Basil Brown och Edith May Pretty.

av **Christer Samuelsson** » 24 september 2005, 21:00

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Tyr

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Alkarp

Varför har guldet hamnat där det har hamnat? Kan du tänka dig ett scenario i vilket man kan förklara att sådana praktföremål som det "västgötska guldet" deponerades bara för att de skulle upptäckas 1000 år senare? Det var väl dumt? Vad var det som hände? Varför i helskotta gräver man ner sådana praktföremål? De utgör sällan gravar, så utgjorde de offer (vilket är mindre tänkbart), eller kan man tänka sig en annan förklaring?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Om det är frågan om depå så tror jag på det här förhållandet:
Att Timboholmsguldet skulle vara en depå till guld i Sörmland
är ett typiskt önsketänkande. Jag kan tänka mig en rad andra
scenario, återkommer.

<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Bästa Tyr

Vem har nu hävdat att Timboholmsskatten skulle vara en depå till Tureholmsguldet!? Jag tror nog du fått en del saker om bakfoten.
I all vänlighet, vill jag föreslå att du tar och kollar dina källor.
//Christer Samuelsson.

av **Tyr** » 26 september 2005, 08:41

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Alkarp

Varför har guldet hamnat där det har hamnat? Kan du tänka dig ett scenario i vilket man kan förklara att sådana praktföremål som det "västgötska guldet" deponerades bara för att de skulle upptäckas 1000 år senare? Det var väl dumt? Vad var det som hände? Varför i helskotta gräver man ner sådana praktföremål? De utgör sällan gravar, så utgjorde de offer (vilket är mindre tänkbart), eller kan man tänka sig en annan förklaring? <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Låt oss se på guldets användningsområden, vi kan
förenklat dela in det i tre kategorier; 1. Betalningsmedel/Sold 
2. Status/Makt/gåvor 3. Religion/offer.

Om vi börjar med den första kategorin vet vi att nordbor gillade
byteshandel hellre än betalningsmedel däremot var de inte främmande
för att erhålla sold. Det är klart att guldet måste ha kommit
någonstans ifrån men låt oss lämna kategori ett eftersom det funna
guldet i Västergötland nästan uteslutande går under de andra
kategorierna, makt och religion.

Status/Makt
Guldhalskragarna var tillverkade i syfte att visa bärarens status
och makt. Symbolerna på kragarna kan härledas till dåtidens religion
och myter. Det finns påfallande många fåglar. Fåglarna hade stor
betydelse för nordbor på den tiden, flera av de kända gudarna har
någon koppling till en specifik fågelsort. Man hade särskilt
utvalda personer som studerade fåglarna för att förmedla budskap
mellan gudarna och människorna.
Detta går inte stick i stäv med att bäraren hade högsta möjliga
rang då kungen/hövdingen var den högste andlige ledaren.
Kungen ärvde sin maktställning genom släktskap. Till sin hjälp
utsåg han en duglig ledare som fattade de viktiga besluten.
Förhållandet kan jämföras med Erik läspeochhalte och Birger Jarl.

Personer i ledande ställning delade ut guld i form av gåvor.

Så långt är allting elementärt, men nu kommer vi till en riktig
snårskog där det är svårt att leka historisk Sherlock Holmes.

Religion/offer
Att guldet haft stor betydelse i religionsutövandet är lätt
att förvissa sig om, det är bara att läsa beskrivningen av
hednatemplet i Ubsola, det var belamrat av guld.
Här skiljer vi oss inte från andra folkgrupper som dansade
runt guldkalven etc.
Guldets betydelse verkar mångfaceterat, läs gärna Snorres
kenningar om guld. Den mesta kunskapen har gått förlorad
och vi får gissa oss fram.

Offer då? Ja, det är ett ämne för en hel tråd.
Jag tar bara några valda delar.
Krigsbyteoffer, man offrade rubbet, ibland även fångar.
Offer till gudarna för att få bättre skörd etc.
Votivoffer, man har genom någon slags ed eller löfte
förbundit sig till att offra något mycket värdefullt åt gudarna
på en speciell helig plats.
Odins lag: den som har mest när han dör vinner.
Gräv ner allt du äger i graven. Båten, hästen, hjälmen
svärdet, guldet..... så får du ta med det till Valhall.

Du säger att de sällan utgjorde gravar. Elementärt min käre Alkarp.
Man har inte grävt i storhögarna alternativt gravplundrarna
har hunnit före. Det går mängder med historier i Västergötland
om guld funna i högar t.ex. Gullhögen i Skövde där Cementa nu
ligger(kallades Gullhögen efter platsen från början).
Jag säger bara, gräv i nån av storhögarna så ska ni få
se på grejer.

Åter till guldhalskragarna. Här tror jag på votivoffer.
Kungen har förbundit sig till att offra kragen på en helig
plats alternativt offrat kragen i en mycket svår tid för att
blidka gudarna. Ållebergskragen hittades på norra änden av
Ålleberg med finfin utsikt över Falbygden. Det var säkerligen en helig plats.

Jag återkommer om Vitteneguldet.

Västgötaskolans guldkorn del 1-4

Vilka är online