Jag har köpt ett ylletyg i helgen av ett mycket intressant vävsätt, det är en lags kypertväv som är blandad. Det är en "randig" väv där fiskbenskypert varvas med en skum kypert. Man man säga att det liknar diamantkypert men det är inte det utan mer utragen. Gåsögonkypert har någon sagt, men var inte helt säker.
Väven har två färger, vit och brun. Är det någon som vet om detta vävsätt kan dateras. Fiskben och diamant är ju medeltida men jag vet inte med denna...är det någon som vet vad man kan använda den till?
Jag funderade på att ha den till någon vikingadräkt-plagg...
Om ni vill ha bilder går det nog att ordna....
/Anders
Hur historiskt är detta underliga tyg?
9 inlägg
• Sida 1 av 1
Hur historiskt är detta underliga tyg?
av Anders Lindkvist » 9 oktober 2005, 17:51
- Anders Lindkvist
- Inlägg: 1067
- Blev medlem: 13 september 2004, 10:00
- Ort: Sweden
av Anders Lindkvist » 10 oktober 2005, 17:22
Här är en bild på tyget, pennan är för att visa skalan:
http://pg.photos.yahoo.com/ph/drothemsh ... m=7b5e.jpg
http://pg.photos.yahoo.com/ph/drothemsh ... m=7b5e.jpg
- Anders Lindkvist
- Inlägg: 1067
- Blev medlem: 13 september 2004, 10:00
- Ort: Sweden
av Arild Krake » 10 oktober 2005, 18:37
Bilden måste läggas ut på nätet för att vi andra ska kunna se den.
Ludvig
Ludvig
- Arild Krake
- Inlägg: 1320
- Blev medlem: 29 november 2002, 20:50
- Ort: Sweden
av Anna-Carin » 11 oktober 2005, 10:20
Det där ser inte ut som någon traditionell bindning.
Nu är det i och för sig länge sen jag läste bindningslära, men vad jag minns så är det som skiljer gåsögon och diamantkypert åt att diamantkypert har <i>skarp anslutning</i>* både i varpledd och inslagsledd där mönstret ändrar riktning, medan gåsögon inte har det på någondera ledden. Ditt tyg har skarp anslutning i ena riktningen men inte i andra. Jag vet inte i vad mån (eller ens <i>om</i>) en sådan mellanform har använts, men det finns många sorters kypert och jag är inte speciellt insatt i branschen!
För att väva spetskypert <i>eller</i> gåsögon/diamantkypert behövs 4 skaft och 4 trampor. För att, som här, väva <i>båda på samma gång</i> krävs många fler. Om man dubbeltrampar (= trycker ner två trampor samtidigt) räcker det med 8 skaft och 8 trampor för 4-skaftade kypertar (dvs skilda system för de två bindningarna), men det blir ett hästjobb att få trampningen rätt! (Här antog jag att det vita är varpen dvs att tyget är långrandigt; är det tvärrandigt kan det krävas fler skaft.)
En kypert definieras av hur många trådar inslaget går över respektive under. Men följer man en godtycklig tråd i "ögonpartiet" (lättare gjort för dig som har tyget), så ser den ut att ibland gå under två trådar, ibland under en och ibland under tre. I en "normal" kypert ska sånt bara hända när kyperten byter riktning.
Något som är än mer graverande, är att kypertlinjerna konvergerar och divergerar. Tittar du mitt emellan "ögonen" och upp mot gränsen till spetskyperten så ser du ett litet V inuti ett större V, men utanför det så är ett ännu större muterat V där både höger och vänster del grenar sig i två. Sånt kräver såpass många skaft att man i stort sett styr trådarna helt individuellt (eller handplockning, förstås, och då är nog bra belysning och tydligt diagram ett måste).
Slutsats: Det är inte en riktig kypert, utan någon sorts "påhittad" bindning/mönsterväv. En sån här väv vore nog bara ekonomiskt/praktiskt vettig att tillverka efter att jacquardvävstolen uppfanns 1805... eller av en viking med alltför masochistisk läggning för att nöja sig med en vanlig kypert. [:)] Den faller i alla fall inte i eran "handvävstol med begränsat antal skaft", men jag antar att det i princip kan ha funnits avancerade bindningar som funkade att handplocka men som inte överlevde vävstolens utveckling mot skaft och trampor. Den övriga historiska bedömningen överlämnar jag med varm hand åt dem som kan den biten!
<font size="1">*) Skarp anslutning betyder att där linjerna ändrar riktning bildas inte en kontinuerlig V-form, utan de är förskjutna så att en diagonallinje som bildas av synliga varptrådar möter en diagonallinje av synliga inslagstrådar. Dvs, symmetrilinjen går mellan två trådar, som går upp och ner exakt motsatt varandra. Det kan man t.ex. se mitt i spetskypertpartierna på ditt tyg (spetskypert = kypert som ofta växlar riktning på ena ledden, det ser ut som ränder på håll). </font id="size1">
Nu är det i och för sig länge sen jag läste bindningslära, men vad jag minns så är det som skiljer gåsögon och diamantkypert åt att diamantkypert har <i>skarp anslutning</i>* både i varpledd och inslagsledd där mönstret ändrar riktning, medan gåsögon inte har det på någondera ledden. Ditt tyg har skarp anslutning i ena riktningen men inte i andra. Jag vet inte i vad mån (eller ens <i>om</i>) en sådan mellanform har använts, men det finns många sorters kypert och jag är inte speciellt insatt i branschen!
För att väva spetskypert <i>eller</i> gåsögon/diamantkypert behövs 4 skaft och 4 trampor. För att, som här, väva <i>båda på samma gång</i> krävs många fler. Om man dubbeltrampar (= trycker ner två trampor samtidigt) räcker det med 8 skaft och 8 trampor för 4-skaftade kypertar (dvs skilda system för de två bindningarna), men det blir ett hästjobb att få trampningen rätt! (Här antog jag att det vita är varpen dvs att tyget är långrandigt; är det tvärrandigt kan det krävas fler skaft.)
En kypert definieras av hur många trådar inslaget går över respektive under. Men följer man en godtycklig tråd i "ögonpartiet" (lättare gjort för dig som har tyget), så ser den ut att ibland gå under två trådar, ibland under en och ibland under tre. I en "normal" kypert ska sånt bara hända när kyperten byter riktning.
Något som är än mer graverande, är att kypertlinjerna konvergerar och divergerar. Tittar du mitt emellan "ögonen" och upp mot gränsen till spetskyperten så ser du ett litet V inuti ett större V, men utanför det så är ett ännu större muterat V där både höger och vänster del grenar sig i två. Sånt kräver såpass många skaft att man i stort sett styr trådarna helt individuellt (eller handplockning, förstås, och då är nog bra belysning och tydligt diagram ett måste).
Slutsats: Det är inte en riktig kypert, utan någon sorts "påhittad" bindning/mönsterväv. En sån här väv vore nog bara ekonomiskt/praktiskt vettig att tillverka efter att jacquardvävstolen uppfanns 1805... eller av en viking med alltför masochistisk läggning för att nöja sig med en vanlig kypert. [:)] Den faller i alla fall inte i eran "handvävstol med begränsat antal skaft", men jag antar att det i princip kan ha funnits avancerade bindningar som funkade att handplocka men som inte överlevde vävstolens utveckling mot skaft och trampor. Den övriga historiska bedömningen överlämnar jag med varm hand åt dem som kan den biten!
<font size="1">*) Skarp anslutning betyder att där linjerna ändrar riktning bildas inte en kontinuerlig V-form, utan de är förskjutna så att en diagonallinje som bildas av synliga varptrådar möter en diagonallinje av synliga inslagstrådar. Dvs, symmetrilinjen går mellan två trådar, som går upp och ner exakt motsatt varandra. Det kan man t.ex. se mitt i spetskypertpartierna på ditt tyg (spetskypert = kypert som ofta växlar riktning på ena ledden, det ser ut som ränder på håll). </font id="size1">
- Anna-Carin
- Inlägg: 102
- Blev medlem: 29 maj 2005, 22:43
- Ort: Sweden
av Anders Lindkvist » 11 oktober 2005, 13:33
Tack Anna-Carin för din goda och tekniska analys. Tyget är alltså vävt på ett ganska avancerat sätt om jag förstår din slutsats rätt.
Är det någon som har en historisk analys, jag vill ju bruka detta tyg så klart. Jag funderar på att handla mer och kanske färga lite. ÄR det någon som tror att man kan sy något som är HK med detta tyg? Dukar och relikpåsar till cotehardies....
Är det någon som har en historisk analys, jag vill ju bruka detta tyg så klart. Jag funderar på att handla mer och kanske färga lite. ÄR det någon som tror att man kan sy något som är HK med detta tyg? Dukar och relikpåsar till cotehardies....
- Anders Lindkvist
- Inlägg: 1067
- Blev medlem: 13 september 2004, 10:00
- Ort: Sweden
av Anders Lindkvist » 12 oktober 2005, 21:10
Jag har hittat det på en loppis, billigt. Vet inte om det finns något kvar, enda tygrullen han hade...
- Anders Lindkvist
- Inlägg: 1067
- Blev medlem: 13 september 2004, 10:00
- Ort: Sweden
9 inlägg
• Sida 1 av 1
Återgå till Kläder och textila hantverk
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster