Axtorna slagfält, reenactment hösten 2006

[arwid]

Håller med Katt, man borde ange säkerhetsregler innan start.
Man borde också när man tar upp anmälningar ta reda på om folk vill gå i hangemäng/fäktas, då skulle man nämligen kunna kordinera det bättre med säkerhet och så.

nu hade ju flera av oss beslutat med varandra innan slaget att vi skulle slåss med varandra och därför blev det lite konstigt när andra som inte sagt något bara sprang på en.

nåja nu låter det negativt men det var det inte utan ett mycket kul evenemang.

Mvh

A

[Skarek]

Jag blev både påsprungen och sprang på folk som inte sagt att de ville fäktas (även om jag ville det). Dock höll jag mig till att om jag hamnar mot nån som inte jag talat med innan så låter jag dem döda mig utan motstånd. Man kan förmedla rätt mycket genom ögonkontakt.

Första slaget kom inte min förutbestämda baneman fram till mig. därmed hamnade jag öga mot öga med Malmöhusgardets överbefälhavare. Sålunda lät jag honom kugga mig i halsen utan att dra min yxa eller göra motstånd (för att de skulle se någorlunda snyggt ut för besökarna).

Slag 2&3 dödades jag av min baneman som var förutbestämt.

Slag 4 dödade jag själv min baneman. I brist på fler avtalande fienden så avancerade jag mot första bästa. Denne person stirrade jag i ögonon, blottade mig och gav honom en nick, varvid han markerade en stöt i mitt bröst (vilket var med ett vasst spjut, men försiktigt hanterat).

Helt sonika tyckte jag att de improviserade striderna verkade fungera bra, så länge man inte slåss mot nån som inte vill slåss, utan i så fall låter honom slå dig...

Dock håller jag också med om att det hade varit bra med generell säkerhetsgenomgång. Man kan inte alltid lita på folks sunda förnuft, framförallt inte i stridens hetta. Jag kan ju ärligt säga att de var lite pampigt och läskigt med 20 skäggiga gubbar som stormar fram med sänkta hillebarder mot en, när de sagt att de inte ville gå i närstrid....

[Matti]

Tja, jag kan tänka mig hur det kändes att stå inför Malmöhusgardet. Jag antar att de blev mer och mer upptända vid tiden gick. Det de mest verkade oroa sig för var att vi skulle dra av våran kanon för nära dem, vilket inte skulle inträffa.

Ja, det vore synnerligen bra om man hade en gemensam genomgång först. Min fru tyckte att det måste ha varit bra och kul för publiken att vi skärmytslare inte nedgjorde artilleristerna helt utan motstånd. Visst och sant, men de flesta var inte ens beväpnade, sånär som på en dolk hos en av dem. Hade det varit allvar hade de lagt benen på ryggen.
Hade jag spelat artillerist och inte varit beväpnad hade jag antingen gett upp eller flytt upp mot publiken.

Min fru höll ändå på den galne Skåningens ide att göra ett fanatiskt motstånd (Vet inte om han var från Malmöhus eller Kalmar, eller vad han nu tillhörde) men han var tydligen bestämd på att han skulle försvara sin pjäs.
Måste väl säga att det måste ha sett ganska bra ut för publiken bägge gångerna.

Hursomhelst, det var mycket kul och jag hoppas kunna springa där nästa gång också.

[Anders Lindkvist]

Jag måste säga att jag är imponerad över det jag har sett på bilderna, jag var mycket skeptisk över idéen att ha ett 1500-talsslag. Tänkte att i ett land där reenactmentklimatet är svagt som i Sverige så ser jag det som mycket positivt att det endå lyckades.

Jag känner att detta bringar hopp om att ha ett större reenactmentslag av det mer medeltida slaget. Det vore trevligt att få ihop ett stort 1300-talsslag. Jag vet att det kördes ett i Kalmar med Carnis o allt i somras men varför inte två st på ett år i sådant fall.

Eloge till Axtorna helt enkelt för att ha visat att det fungerar!

MVH/
Anders

[Torbjörn Byman]

Jag håller med Katt om behovet av regler. När vikingaslag arrangeras i Foteviken använder vi blankvapen som svärd, yxor (t.o.m danayxorna med två meter långa skaft...), spjut.
Reglerna är stränga. Svärden skall ha en rundad egg på två millimeter, yxorna en på tre millimeter och spjuten måste ha en tilltagen rundad egg, eller något annat som inte gör spjutspetsen skarp.
Alla vapen kontrolleras noga innan kampen. Otillåtna vapen får helt enkelt inte användas.
Sedan går vi åt varandra [}:)] riktigt ordentligt. Det slamrar av stål, det dunkas på sköldar så de kan gå sönder i småflisor. Det händer att ett och annat revben kan gå av om man är oförsiktig i stridens hetta (obs! inte motståndarens fel) och något litet blodvite kan uppstå.
Det är skitkul!
Slagytorna är begränsade till lår, bål, armar och axlar. Huvudslag , slag mot halsen och underbenen är förbjudna. Skydd rekommenderas å det varmaste. Även om en hel del vikingar kastar sig in i kampen med bara tunikan på. Det kan göra lite ont då (jag vet...).
Poängen är att om man gör det lite mera våldsamt än jag sett det göras bland medeltidsföreningarna, då får publiken verkligen något att se på. [:D]
Hälsar Smålle

[arwid]

Det var nått sådant jag tänkte på att man skulel göra, hur blankvapnen skall se ut och säkerhetsregler för svartkrut.
Om det fanns några riktlinjer att följa så skulle det vara mycket lättare att leka med varandra.

[Matti]

Svartkrutet har tydliga säkerhetsregler och föreskrifter, så det är det minsta problemet. Där handlar det om att göra slaget så att man tar hänsyn till dessa och ger publiken en bra föreställning.
Det måste ju tas hänsyn till scenario, vem skall vinna, etc...
Jag är övertygad om att det gör att göra bra, med fäktning och exercis. Och mer krutrök, mycket mer krutrök!
Tusan, jag skulle vilja beskåda ett brittiskt 1600-tals re-enactment och veta hur dom gör.
Funderar också på att gå med i Göteborgs historiska fäktskola och lära mig grunderna.

[Katt]

Det var precis den här diskussionen jag hade hoppats på när jag gav mig in i Axtronaevenemanget.

Jag är en stark förespråkare av den improviserade fäktningen på slagfältet. En inövad "kata" ser aldrig så bra ut och är dessutom inte lika skoj när man väl står där öga mot öga med sitt potensiella dödsoffer alternativt baneman. Men riktigt så våldsamt som vår viking innan beskrev vill jag inte ha det. Därmemot tycker jag att vapenstandarden och tillåtna träffytor låter bra.

Jag har fäktats en del med vikingaföreningar (varför har just vikingaföreningarna lyckats med att komma fram till gemensam standard?) som haft fäktregler som fungerar mycket bra. De är så pass enkla att även en nybörjare relativt snabbt kan komma med i striden utan att för den skull skada sig själva eller någon annan. Självklart ger övning och rutin mycket bättre fäktning och en roligare strid.

[Katt]

Det var väldigt vad det ska vara svårt att få med tredje stycket på mitt inlägg. Jag provar med att lägga det som ett eget inlägg. Så här kommer fortsättningen/avslutningen på mitt inlägg;

Jag önskar att de/vi som är intresserade av re-enactmentstrid kunde mötas på något sätt (t.ex. i cyberrymden eller i realtid) och komma fram till ett förslag (t.ex. i god tid innan nästa Axtorna) på hur ett regelverk för blankvapenstrid ska kunna se ut. Att begära detta av arrangörer kanske inte går att göra då de kanske inte har den erfarenhet eller tiden. Det är bättre att de som är intresserade (och förhoppningsvis kunniga på området) lägger fram ett förslag. Detta kan i förlängningen ge de förlösande knuffen för att få igång re-enactmentstriden i vårt avlånga land.

[Matti]

Det låter som ett bra initiativ!
Till att börja med så borde vi få tag på en manual för det stridssystem "vikingarna" använder och anpassa det till våra behov. Men det kan vara värt att kolla upp vad som gäller utomlands.
Engelsmännen har ju en stor re-enactmentskara som sysslar med Engelska inbördeskriget (1642 till 1646) och de kanske använder blankvapen. Annars verkar det som att svartkrutsfolk oftast undviker närstrid och bryter vid det momenten, kanske för att de saknar skyddsutrustningen eller för att det är svartkrutet och smällarna som står i fokus.

[Karin]

Inför blankvapenstriden på Salvestadens marknad i somras med medverkande från Sverige, Danmark och Tyrolen, gjorde Carnis om de engelska blankvapenreglerna för svenska förhållanden. Eftersom jag inte var med och slogs vet jag inte hur de fungerade, men jag hörde ingen klaga. Förutom bågar, spjut, svärd och dolkar förekom det i striden handkanoner, kanoner och stavslunga. Så, innan ni sätter er ner och gör allt jobb igen, kontakta någon i Carnis, t.ex. evenemangsansvarig Tomas Svensson, arrangor [snabela] carnis.org. Det kan ju hända att det ni efterfrågar redan finns, annars har ni i alla fall någonting mer än vikingareenactarnas regler att utgå ifrån.

Karin

[Matti]

Låter som en utmärkt idé det med! Kan någon tänka sig att kontakta sagda person och höra om reglerna och om möjligt ifall vi kan få dem utlagda på nätet. Det underlättar eftersom vi torde vara många och tämligen utspridda.
Från fänikan är nog intresset för ren strid inte så stort. De talas en massa om att då måste vi lära oss det "på riktigt", exempelvis via Historiska fäktskolan. De flesta är vana vid de rigorösa kraven svartkrutsvapen och är därför extrem försiktiga på den fronten.

Men jag tror nog att ett par till skulle vara intresserade, jag är det i alla fall. Jag har ju min sabel, som helst borde få ett annat fäste och få eggen mer trubbig först. Dessutom har jag viss formell träning på just sabel och andra kortare cut & trust vapen från tiden på tai-chin.
Sabelformen och dess tilllämpningar passar bra för alla dylika vapen.
Rappirer och långsvärd kan jag nog också, men jag känner mig mer "säker" på en sabel eller kortsvärd.

Det skulle också vara kul om några i närområdet med tiden kunde börja sammanstråla och öva lite grann på en lämplig plats (exempelvis där polisen inte får nippran av att man står och viftar med blanka vapen).

[Katt]

Jag misstänker att Karin har kontakter närmare Carnis än de flesta av oss. Kunde inte du hjälpa oss med att höra med ansvarig inom Carnis om de vill dela med sig av sitt stridssystem?

Vet någon för övrigt om det finns några regler utlagda på webben som man kan titta på? Någon av alla dessa re-enactmentföreningar som finns är säkert mån om att deras medlemmar är insatta i vilka regler som ska gälla. Jag misstänker att man kanske inte kan kopiera ett system rakt av utan måste anpassa det efter våra behov. Jag anser att det måste var så enkelt att man kan vara med efter bara några få övningstillfällen. Annars tror jag att man förtar intresset och entusiasmen.

[Katt]

Mina problem med att lägga in svar fortgår. Är det bara jag som har problem med detta? Det kanske är en hint om att jag ska låta bli att vara med...

Men här fortsätter mitt inlägg;

Jag tror på ett regelverk som begränsar sig till vapenstandard, "träffytor", skyddsutrustning och hur en tillåten "träff" ska se ut. Vad jag har förstått så fäktas många enligt olika medeltida fäktskolor som är tolkade och praktiserade på många olika sätt. Så att statuera hur ett slag skulle se ut skulle bara ge ytterligare en fäktskola att lära sig vilket många inte är intresserade av.

Jag vet ingenting om krutvapen. Vid närstrid förutsätter jag att artilleriet drar sina sidovapen eller dylikt.

Karin! Har du lust att kolla med Carnis om de vill dela med sig av sitt stridssystem och sedan återkomma till detta forum med hur Carnis ställer sig till detta?

[Matti]

Ja, vapenstandard, träffyttor och hur träff skall se ut är bra. Ja, även skyddsutrustning. Men vikingaföreningarna använder inte dylikt.
Något som skall vara absolut förbjudet är slag och stöt mot huvudet. Det är det enskilt viktigtaste. Dessutom bör hugg som utdelas lodrätt från över huvudet vara förbjudna. I princip så är 6 hugg utgångspunkten i vikingare-enactment, såvitt jag vet. 4 diagonala och två horisontala.
Dessutom bör vi tänka på att duellfäktning av den typ som lärs ut av många fäktskolor inte riktigt hör hemma på slagfältet, då vi får föreställa oss att man inte kan röra sig fritt, det är trångt. Förmodligen en hel del huff och gruff osv...

Har någon sett filmen eller TV-serien "Blackbeard". Med DVD-versionen följde en dokumentär där man bland annat fick följa träningen inför stridsscenerna. De pratade om hur de inte ville ha en elegant fäktning utan mer en "fight" som det var. Inget finlir, utan så snabbt och brutalt som möjligt.