olika bågar för olika ändamål?

[Ylva-li]

En fundering dök upp nyligen då jag hörde sägas att d-båge typ engelsk långbåge i första hand var avsedd för pilregn vid strid och följaktigen inte var särskillt bra till prickskytte.
Någon som vet om detta har någon förankring i verkligheten?

Var det generellt så att man använde olika bågtyper till olika ändamål, eller har bågtyp mer med tid och plats att göra?

[Lord_Nelle]

Det är lite av varje faktiskt. Det fanns stridsbågar och civila bågar, precis som det har funnits stridsarmborst och civila armborst, precis som det är med skjutvapen idag.

Civila bågar var främst för jakt. De var (oftast) inte av samma kvalitet som stridsbågarna och de hade (oftast) inte samma kraft. Ju mer kraft det är i en båge, desto svårare är den att spänna och således är det något svårare att sikta med den.
Det skiljer i teknik att skjuta med en kraftig båge. Med en kraftig båge måste man i princip ha siktat innan man spänner, man spänner o släpper i samma drag. Med en icke så kraftig båge kan du hålla den i spännt läge och sikta.
Nu hobbyskjuter jag mest men det är så jag har fått lära mig i alla fall.

Militära skjutvapen (Bortsett från rena prickskyttevapen) har i (princip)alla tider handlat om att på så kort tid som möjligt skjuta iväg så mycket dödliga projektiler som möjligt mot fienden.
Mycket bly i luften som man säger idag.

Vad gäller militära bågar så rör det sig skillnaden mest om skytten satt till häst eller var till fots. Bågbyggarna försökte få till så kraftiga bågar som möjligt, avsedda antingen för fotfolk eller ryttare.

Den enda båge jag känner till som var/är anpassad för både rytteri och fotfolk är den japanska assymetriska långbågen.

Utveckligen av bågen har gått från jaktvapen till stridsvapen. Utvecklingen har skett med en massa faktorer. Till exempel de rustningar som bågen mötte samt den taktiska utvecklingen på slagfältet.
Bågtyper hade således haft olika ändamål, men ändamålen var beroende av tid och plats (Plus en massa andra faktorer).

[Elling Polden]

De fleste buer kan brukes til både jakt og krig.
D-buer ble også brukt til jakt.
De engelske Krigsbuene var derimot laget for krig, siden de hadde et spenn som som er alt for tungt til vanlig jaktbruk, og engelske bønder ikke hadde jaktrettigheter i alle tilfelle.

En annen type buer som var i bruk i skandinavia i høymiddelalderen var tovedsbuen, som er laminert av to ulike trestykker i stedet for å vere et homogent stykke tre, som den engelske langbuen. (Som på mange måter er en veldig enkel og primitiv bue. Den er bare spesielt kraftig.)
Hornforsterkede buer blir også nevnt i kildene.

[Ylva-li]

Ser man på, det fanns verklighetsförankring
När jag läser det ni skriver så är det lätt att inse att det i vissa fall kanske bara berodde på en sådan sak som bågens styrka om den fungerade bäst som krigsvapen eller som jaktvapen.
En långbåge på hästryggen låter också bra opraktiskt.
Intressant det där om tvåvedsbågarna också! Någon som vet hur de kunde sett ut?

[Fundin]

Den senare tvåvedsbågen liknar mest en långbåge, och en finns bevarad fråb Vilhelmina lappmark, den samlades in av Linne. Tidigare tvåvedsbågar har varit mer lika flatbågar (i allafall tyder ett fynd från luletrakten på det)

Längre båge-bättre precision (generellt), kraftigare båge, bättre precision så länge man kan hantera styrkan.

Till stora älgar brukar ca 70# primitiv båge användas, och de verkar räcka med marginal. Tror att pope & young havdade att en 40# långbåge klarar allt vilt på nordamerikanska kontinenten.

Från hästrygg används mest de korta asiatiska ryttarbågarna.

[Kvickfot]

Jag tycker att det funkar finfint med pickskytte med ELB, jag nyttjar nästan bara sådana, och som tidigare skribenter säger; det beror nog mest på styrkan, kan man öva in sig att kunna orka dra och sikta så är det inga problem. (anpassa styrkan efter person) Begränsningen ligger i kastet, en båge i ett enda stycke som spänns och släpps har en förhållandevis långsam reflexerande rörelse som kastar iväg pilen. Man har funnit att man kan laminera ihop en båge av flera olika material, och på så sett få både bra kast, bra hållbarhet mot drag och tryckkrafter, och bra hållbarhet mot "string-follow", att bågen inte tar för mycket form då den varit uppspänd.
Jörgen