Visby 650 år

av **Eric Hejdström** » 25 maj 2010, 21:04

Peter, låter mycket rimligt ja. Troligen av den anledning att ingen stenhuggare med självrespekt skulle vilja knacka till stenkulor i puttestorlek. Ska vi återuppliva nån tråd om artilleri och eldvapen istället?

av **Peter** » 27 maj 2010, 06:35

Det låter bra mycket bättre

av **Valdemar Sappi** » 29 maj 2010, 20:54

Kollade professor Niels Skyum-Nielsens källor. Nedanför kommer översättningen av hela brevet. Ett brev riktat till de vendiska städerna genom stadsrådet i Stralsund och även till hans bror greve Klaus. Inför freden i Stralsund.
DRB/DD 14 marts 1364:
”I skal vide, elskede maend, at vi med Guds hjaelp, har undertvunget omtrent hele landet Sverige og erobret alle borge, ödelagt nogle og fået magten over andre, og taget over 150 bevaebnede riddermaessige maend til fange; og nu i öjeblikket er vi rede til med Guds hjaelp at drage gennem skoven mod Svanholm og til Skåne, eftersom der ikke er andre borge tilbage end Svanholm og Varberg. Derfor beder vi Eder, gode maend, om, at I giver os en udtömmende redegörelse for, hvorledes det forholder sig med Eders stilling til kongen af Danmark og med hvor broders og faetters (kusins) stilling. Gud bevare Eder og byd over os i alt”. Grev Henrik af Holstein og Stommarn.

Efter att ha läst ett tiotal originalhandlingar kring det här från 1364 så blir bilden den att det är hertig Erik den yngre av Sachsen-Lauenburg och Valdemar Sappi som sköter förhandlingarna om fred. (Sachsen-Lauenburg ligger parallellt med Stommarn mellan Hamburg och Lübeck och tävlar om östesjöhandeln över näset). Hertig Erik håller Bohus, delar av Västergötland och Småland. Sappi är hövitsman på Riberhus. Kung Valdemar gör som så ofta annars så att han är ute i Europa och agerar politiskt. Just nu är han hos påven i Avignon. Den som sköter fredsförhandlingarna i Valdemars namn (med hertig Erik och Valdemar Sappi i bakgrunden) är hertig Barnim av Stettin (Pommern). Hertig Albret och greve Klaus har det tydligen mycket besvärligt i norra Tyskland. Danskarna ligger med en stor flottstyrka på 3000 man ute i Grönsund och hotar Hansastäderna i maj. 21 juni börjar vi se resultat. Vapenstillestånd. Bland undertecknarna finns bland annat grevedråparen Niels Ebbesens bror Esge Ebbesen Krok nästan direkt efter biskopar, drotsen, 2 marskar, Skåne/Hallands gaeldker och Sappi. Bara marsken Erik Nielsen bror Iver Nielsen R-krands däremellan. Även Sappis fosterbror Gunner Jakobsen beseglar nästan direkt efter.

Förhandlarna lovar att kung Valdemar kommer att sätta sitt sigill under freden. Det är alltså efter det här som Valdemar gör det han är så berömd för. Han smiter undan det hela genom att bara sätta dit sitt lilla sigill och förhalar därmed giltigheten.
1364 7 juli sluter så grevarna Henrik och Klaus fred med Valdemar i Kolding.

Slutsats: orginalhandlingarna från denna tid tolkar jag som så att det var greve Henrik som ledde erövringen av Sverige. Kung Magnus Eriksson måste ha grundligt ångrat i sin landsflykt i Norge att han gav Kalmar till greve Henrik för att stoppa Valdemar Atterdag den där gången 1361.

Själv tycker jag det är närmast obegripligt att ingen annan än mig verkar ha insett att erövringen av Gotland troligen sker just därför att Henrik besatt Kalmar!!

av **Valdemar Sappi** » 29 maj 2010, 23:40

Tror man skall se Henriks brev som ett försök att få hansans stöd för ett anfall av Skåne helt enkelt. Men är det han skriver sant? Tja, propaganda är det helt säkert...

Dessutom så var det så att professorns bok del 2 gavs ut postumt utan att vara färdigbeabetad. Så man skall väll inte overtolka ofärdiga formuleringar...
Huvudman för erövringen av sverige var han ju knappast...

Hertig Erik var Valdemars kusin och barndomsvän. Och Bohus (då Norge)höll han nog lite senare när jag tänker efter...
Slarvade med Iver Nielsen. Inte marskens bror. Han var en G-stjerne.

av **Johan Käll** » 30 maj 2010, 02:27

Men Valdemar intog ju Öland. och insett å insett... Det finns ju flera teorier av flera professorer. Kung Magnus skriver ju ett brev och varnar Gotlänningarna i god tid för att de kommer bli anfallna, så det verkar inte som om anfallet på Gotland kommer som en överraskning för honom i alla fall.

Niels Skyum-Nielsens böcker skrevs ju på 60-talet. på de 50 år som gått sedan dess har ju nya rön kommit fram. Historia är, lite märkligt nog, en färskvara böcker som är äldre än 30 år har ofta förlegade rön. Nu säger jag inte att dessa är det, men vi kan nog vara säkra på att böckerna är lästa av modern vetenskap (särskilt i Lund där jag studerade och mycket av litteraturen är på danska) och att anledningen till att de inte lagt fram detta i modern historieskrivning är möjligen för att det blivit vederlagt.

Jag tycker Gun har gjort en bra, trolig genomgång av de olika turer som ledde fram till varför Dansken kom till ön.

Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se

av **Valdemar Sappi** » 30 maj 2010, 09:16

Kollade med Anders Bøgh på Århus Universitet, väll den främste kännaren vi har om Atterdag. Han konstaterar bara kort att invasionen mycket väl kan hänga samman med att Henrik var i Kalmar. Försiktig i ordvalen så som han måste vara som etablerad forskare.

Själv så anser jag det det var så att legotrupperna följde pengarna, och dom hade Valdemar mycket ont om före den gigantiska lösen efter den stora segern vid Helsingborg 1362.

Magnus varning till Visby uppfattar jag bara som en av många varningar till en massa ställen våren 1361. Valdemar satt på Öland och där kunde kan inte stanna uppenbart. Men vart skulle han bege sig?

Nå nu har jag en väldans massa studier framför mig. Svend Tägil: "Valdemar Atterdag och Europa ca. 1964" är given. Men som Anders Bøgh skriver i sin disputans om Valdemar. Sven nämner märkligt nog inte ens freden med hansan efter krigen 1362...

Maila gärna tips på litteratur...

Tuffast blir det nog att få en bild av striderna inom hansan.
Jobbar stort och litet om vartannat. Fått igång en tysk professor med att hjälpa mig exakt med var gotlänningen Henrik Strandes hus låg på Breite Strasse i Lübeck och med var han bodde själv i Stralsund. Forskningen tar nog lika mycket tid som skrivandet även den här gången...

PS Greve Henrik fick Gotland i pant 1364. Vad det betydde i praktiken forskar jag om just nu...
Troligen bara ett taktiskt utspel inför den fred som blev 1365.

av **Matti** » 10 juni 2010, 08:45

Instämmer med Johan Käll. Det finns många teorier som lagts fram av många olika forskare genom åren. Personligen känner jag igen teorin om Henrik som en av de som först fram. Men inget går att bevisa hundraprocentigt och man måste vara öppen för olika möjligheter.

Gun Westholms bok är den bästa sammanställningen av vad man vet om händelserna år 1361 enligt min uppfattning.

av **Valdemar Sappi** » 12 juni 2010, 11:25

Guns bok är en självklar utgångspunkt. Viktigaste boken!
Men just skillnaden mellan olika danska och svensk forskares perspektiv är intressant. Läser just Tägils bok om Valdemar. Förundrad över hur frånvarande den stora döden är när Valdemar våren 1350 erövrar borg efter borg runt omkring Berlin tillsammans med de pommerska hertigarna i deras stöd för gamla Bayerska kejsarhuset. Efter att först ha blivit inringad av överlägsna meklenburgska styrkor så slutar de striderna med stor seger och triumfresa till nye kejsaren i Prag för Valdemar.
Nåja, det var kanske så att krigen skedde precis några månader innan pesten nådde dessa trakter.
Allt det här kommer inte jag att ha en utvecklad åsikt om förrän om 6 - 12 månader, så vi skall kanske sluta den här tråden här. Maila gärna boktips...

-----------------------------------
Rovriddarnas tid, nu med recensioner. http://niels-ebbesen.com

av **Valdemar Sappi** » 10 september 2011, 10:08

Hittat bössor använda av hansastäder redan 1346, kallade "Vurschot".
http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?ma ... o&id=77143
Det närmaste jag hittills kommit bössor, Valdemar Atterdag och invasionen 1361 är Lybeks stadsräkenskap 1362 och -63. Året för striden vid Helsingborg som var en så lysande lönsam affär för Valdemar.
Där nämns lön till två eldskyttar. s186: Til Belysning af nogle Punkter i Valdemar Atterdags Historie 1). Af C. E. F. Reinhardt.

http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?markup={Valdemar}|{Atterdag}&type=cont&id=80122&query=Valdemar Atterdag&journal=all&fromyear=&toyear=&n=0&m=25&print=no

"lybske Arkiv allerede fra Aarene 1362 og 1363 findes Lønnings-Kvitteringerudstedteaf «Ildskytter» (vurschutten)5)".
"5) Fock a. St. 111. S. 2G3 If. Naar Munch (a. St. S. 713 Note 2) gjætter paa, at Greifswalde-Traktatens «werk» maaske betegner Kanoner, da er dette fejlagtigt; som Fock paaviser, betegnede »werk'> eller «driuende werk« en Krigsmaskine, der udslyngede bjælker, Jernstænger ell. desl. i horisontal Retning."

Fångar från Rostok vid Helsingborg anges till: "6 Befalingsmænd med 50 Sværtbevæbnede (armigeri), 4 Bueskytter, 38 Søfolk og 26 Mand af KrigsmaskinernesBetjening(schuttelude)vare faldne i de DanskesHænder."

"Den holstenske Greve Henrik anførte den, og under ham kommanderede den lybske Borgmester Johan Wittenborg. Den hele Flaade bestodaf 28 store Skibe eller Kogger og 24 mindre Fartøjer eller Snekker, som havde en Besætning af 2730 bevæbnede Mænd foruden 10 Skytter, 5 Blider og 3 andre Belejringsmaskiner"

Att greve Henrik av Holstein inte hade befälet är de flesta eniga i idag. Men vad menas med 10 Skyttar här? Troligen just eldskyttar då bågskyttar annars står tillsammans med väpnarna i städernas listor.

Håller med eftertryck fast vid uppfattningen att det från en historisk utgångspunkt är givet att Valdemar Atterdag hade eldskyttar med sig till Gotland 1361.
Både greve Gert och Valdemar var som jag tidigare visat djupt delaktiga i hundraårskriget. Greve Henrik var själv delaktig i flera av de avgörande slagen på Engelsk sida. Redan vid det tidiga slaget om Calais. Och kronprins Otto, som av många anses ha lett striden vid Mästerby, var förlovad med den franska prinsessan, fram till fängslingen av den franske kungen.
Om koldateringen på de hittade kulorna inte stämmer är detta om något ett bevis för det som många hävdat gång på gång. Koldateringarnas tillförlitlighet är överdriven.

-----------------------------------
Rovriddarnas tid, nu med recensioner. http://niels-ebbesen.com

av **Valdemar Sappi** » 10 september 2011, 11:16

1360 sprängdes kruthuset i Lübeck i luften. Men då det låg tätt intill rådhuset så for även det i luften.

-----------------------------------
Rovriddarnas tid, nu med recensioner. http://niels-ebbesen.com

av **Vargman** » 21 september 2011, 11:44

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Johan Käll

... Att man inte sett skador på skeletten av kulor KAN bero på att man inte tittat efter det och tolkat dem som andra punktkrosskador ... <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Om jag minns rätt från Peter Englunds ofredsår (om 1600-talet) så studsade de flesta kulor mot kropp/pansar och gav skador som kallades konkusioner eller något liknande. Dessa kanske inte visar sig på skelettet?

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

av **Valdemar Sappi** » 22 september 2011, 08:05

Jag tror, som flera andra, att läderrustningarna bevarade från 1361 tillhörde danskarna och deras legotrupper. Inte gotläningarna. Bara ett fåtal gotläningar hade nog brynjor. Provskjutningar med bössor visar om jag fattat det hela att de hade en stor genomslagskraft redan runt 1361. Men kanske är det så att det krut som användes vid denna tid är av skiftande sämre kvalitet? Så visst, troligen så gav många av träffarna bara konkussioner.

Vi kommer nära en av de inblandade, greve Henrik i Kalmar, genom denna handling om en fyrskytt på Borgholm. Skulle hansan ha bössor, men inte den av engelsmännen livstidsanställde Henrik? Det var ju engelsmännen som utvecklade bössorna!
1363 08 16: "Lüdemann fyrskytt erkänner att rådet i Lübeck betalat honom de 5 mark silver som rådmannen i Lübeck Johannes Metheler lovat honom som lön för hans tjänst vid Borgholm. Han erkänner även att han av rådet uppburit 3 mark silver på Antzem Lemmekens vägnar".
Håkon gav Borgholm till Hansan som bot för att han och hans far Magnus aldrig dök upp vid Helsingborg. När Håkon bröt förlovningen med Henriks syster, efter att hon fängslats av ärkebiskopen efter en strandning, och gifte sig med Valdemars dotter Margrete. Då bytte Henrik sida till Albrekt. Borgholm kommer tillbaks till Håkon, troligen genom förräderi från Rostoks fogde på borgen. Rostok löd under Danmark sedan länge. Valdemar var stadens länsherre.
Henrik fejdar om sin rätt till Borgholm med hansan, men de hävdar att han tappat sin rätt genom att stödja Magnus tidigare. Borgen kommer senare till Albrekt, och kanske igen Henrik.

Samma år som greve Henrik får panten i Gotland av Albrekt slår hansadagen 1364 25 maj fast att "Visby tillhörde hansan och inte var danske kungens undersåte". Kan denna rad läsas på annat sätt än att landsbygden sågs som dansk? Detta är det närmaste vi kommer i att förstå grev Henriks pant av Gotland samma år. Då landsbygden ses som dansk fick tydligen Henriks pant ingen betydelse. Fredsavtalet samma år gjorde helt enkelt den panten värdelöst. I praktiken styrde sig väll Gotland självt utan egentlig inblandning ett tag. Möjligen var det så att Henrik fick Öland och Borgholm igen som kompensation av Albrekt.

-----------------------------------
Rovriddarnas tid, nu med recensioner. http://niels-ebbesen.com

Visby 650 år

Vilka är online