Historiska Världar

Hosor

I samband med renässansen förändras medeltidens mode och kläderna börjar slitsas upp. Växlingarna i modet accelererar med sådan fart från och med sent 1400-tal att det går att datera dräkter med ett par års marginal från denna tid, med avseende på snittet. Dräkterna brukar innehålla två eller i vissa fall 3 olika färger, sällan fler. Alla färger verkar ha förekommit i dräkterna, medan gul och röd var de allra vanligaste.

Sätten att slitsa upp tyget i dräkterna varierade enormt och det verka ha varit ungefär lika vanligt att ha en symmetrisk som en asymmetrisk slitsning. I de allra flesta fall har man dock varit konsekvent, hur man än valde att slitsa. Oftast gick också både tyget och slitsmönstret igen både i hosor och jacka. Dräkten på bilden har omaka jacka och hosor, vilket indikerar att de olika plaggen införskaffats vid olika tillfällen, kanske endera genom plundring. Omaka dräkter finns dokumenterade i bildmaterialet.

Hosorna har vid denna tid blivit mycket långa och slutar idealt ovanför naveln, nästan vid bröstkorgens nederkant. Hosorna är sydda i två lager tyg, där de yttersta är uppskuret i slitsmönster ovan knäet.

De nålremmar som höll ihop kläderna bör man ha haft gott om, eftersom de slits snabbt och man ganska lätt tappar dem. Nålremmar fann i flera olika material. Vanligast var nog läder, men textila nålremmar i olika typer av knutna eller knypplade band förekom. I denna dräkt förekommer både och. De nålbundna eller knypplade nålremmarna är ofta mycket slitstarka eftersom de har en bättre flexibilitet och ”stretch”-förmåga än läder generellt har.

Hosorna är tajta när plagget är nytt, men får med tiden en något slappare form ovan knät allteftersom tyget tänjs och slits. Inte sällan visar också bildmaterialet soldater i hosor slitna till trasor som mest liknar ”shorts”. Avskurna hosor förekommer också, men hellånga hosor måste i de allra flesta fall ha varit det ursprungliga plagget, som sedan skurits av. De rader av ”puffar” som slitsarna bildar på jackor och hosor uppstår när man skär upp tyger i parallella snitt, och det är sällan nödvändigt att lägga till extra typ för slitsarna, i alla fall inte under tidigt 1500-tal. Nästan alltid hålls hosorna på plats ovan knät med tygband, troligen oftast tygremsor av olika slag man kommit över.

Framtill i grenen sitter en blygdkapsel, eller ”codpiece”, som härstammar från den senmedeltida dräkten men vid denna tid fick vulgära proportioner och mer och mer kom att bli ett maskulint dräktyttryck. Blygdkapseln är stoppad med stora mängder spilltyg av ylle och igensydd på baksidan för att åstadkomma den framträdande formen. Denna dräktdetalj är i princip helt obligatorisk på soldatdräkter från första halvan av 1500-talet.