av Lasse C » 15 augusti 2003, 11:12
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Burmeister</i>
Problemet med att tillverka wasters i alltför sällsynt och dyrt trä ligger i att blir just dyra och sällsynta. /Andreas
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Självfallet! Min poäng var just att det inte skulle vara sällsynta eller dyra träslag, utan noga utvalt virke av de vanliga. Det är mycket möjligt att mangrove, quebracho eller purpleheart skulle ha optimala egenskaper - men det är inte direkt nåt de har på den lokala brädgår´n. (Och <u><i>skulle</i></u> din lokala brädgård ha det så vill jag ha deras adress, ok? [;)])
Låt mig förklara bättre vad jag menar med trät.
Ringporiga träslag, som ek eller ask, har årsringar som består av två delar: En tät del och en porös del. Porerna ligger alltså i separata ringar, därav benämningen. Den porösa delen är relativt konstant i bredd, men den täta delen kan variera ganska mycket beroende på växtsätt. Det är den täta delen som ger tyngd, täthet och styrka. Ju bredare, desto starkare, enkelt uttryckt.
Det här trät finns bland det övriga virket och kostar inte extra, men man får rota en del i traven för att få fram det.
Om jag tar en snabb titt på ett par ekbitar jag har liggande i verkstan har den ena täta ringar som är ca 2 mm breda, på den andra är de 5-6 mm breda! Skillnaden i egenskaper är ganska påtaglig. En ännu mer markant skillnad är det på två stycken av ask, där förhållandet är 2 mm kontra 10-12 mm! ”Superasken” med de jättebreda ringarna är enormt tät, jättehård, och den yta jag putsat upp på en provbit ger mig något fuktigt i ögonvrån!
Den tanke jag fick var att ett träsvärd med blad av sådant här virke bör ha en annan tyngd och styrka, och även kunna ges en yta som är både hårdare och slätare än trävapen av ”standardvirke”. Fjädringen i bladet påverkas också av om årsringarna löper från bredsida till bredsida eller egg till egg.
Som alltid är det så att de fördelar man vinner på ett håll har sitt pris på ett annat. Sådant här högklassigt virke är svårare att få tag på och är betydligt jobbigare att bearbeta – tyngre att såga, hyvla och slipa. Dock, om egenskaperna är bra nog är det kanske å andra sidan värt det?
Men, som sagt, det var mina tankar utifrån vad jag vet om trä - om fäktning vet jag ohyggligt lite.