Ylle om sommaren

av **Elle_Marja** » 4 januari 2006, 17:06

Är det någon som har erfarenhet av att ha på sig en linnesärk plus en cotehardie och en surcot av ylle en varm sommardag? Det låter ju inte direkt lockande, men det kanske är uhärdligt?

av **Matti** » 5 januari 2006, 12:07

Jag gick i ylledräkt på Gene fornby sommaren 1998. Hade en ärmlös linneskjorta under en dräkt av vävt ylle. Jag tål inte ylle mot huden särskilt bra men denna dräkt var vävd på ett behagligt vis. Det blev lite kliigt om handlederna eftersom jackor modell 500 e.Kr verkar ha haft vackra muddar av brickband.

Lite varmt ibland men jag vande mig!

Om vi ser till de länder som har det betydligt varmare än vi så är det markant hur man skyddar sig mot sol och hetta med kläder. Man klär ut värmen och ylle som inte sitter tajt kan ha denna effekt som värmesköld. Vida byxor model 1600-tal och dito kjolar fungerar utmärkt som portabel skugga.

av **Ingiz** » 5 januari 2006, 16:25

Tips är att ta på sig ylleklänningen när man är kall och sedan ta det lugnt och hålla sig i skuggan. Om du tittar tidigare i tråden så har jag och andra gett tips och råd samt delat med oss av våra erfarenheter av att bära ylleplagg om sommaren.

/Ingiz

av **cizzi** » 18 mars 2007, 18:46

Mitt tips är att inte ha linne på sig under yllet. Det fläktar en aning genom yllet (om det inte är valkat eller på annat vis behandlat just för att bli vindtätt) vilket det inte gör genom linnet, och man slipper den värmande lager-på-lager-effekten. Många års experimenterande har resulterat i denna slutsats, även om ylle-på-linne-medan-man-är-kall är det effektivaste om man absolut inte klarar ylle mot huden (vilket absolut är en vanesak om man inte är allergisk). På medeltidsveckan förra året var det vissa dagar mycket varmt och soligt, och de dagarna byggde vi hus i bara yllekläder i gassande solsken. Gick mycket bra, även om jag naturligvis helst hade legat i skuggan på stranden i bikini.

av **Admin** » 4 april 2007, 07:12

Efter en diskussion i frågan "aldrig linne ytterst" inser jag att jag har dålig koll på vilka källor man kan hänvisa till, utom de som är negativa. Alltså, man har inte hittat någon överklänning i linne, därför finns det inte.

Men vad är det för källor i övrigt? Finns det kommentarer om att linne inte ska användas utåt (förutom den från 1250 ovan) i det historiska källmaterialet? Vi vet ju att linne förstörs snabbt i jorden, och man kan därför föreställa sig att vi inte skulle hitta det även om det funnes. Man har dock hittat ett par linnehosor i tyskland relativt nyligen.

Och så det här med linne ytterst - hur är det med mellanklänningar och plagg som inte kanske är ämnade att visas upp, men att arbeta i? Mellanklänningar kan knappast anses vara ytterplagg.

Källor tack!

/Henrik

Webbplats · av **Martin A** » 4 april 2007, 14:06

Jag vet inte om jag kan svara på frågan utan att veta detaljerna gällandes färgning av linne utan moderna härdningsmedel.

Men vad jag fått höra så är det svårt att färga lin beständigt utan moderna färgningsmedel. Och då i princip alla medeltida bilder visar ganska starkt färgade kläder så kan man väl närmast utesluta linkläder som ytterplagg pga färgningen, i alla fall generellt. Eller är jag ute och cyklar?

av **Vix Hq** » 4 april 2007, 14:47

Eva Andersson skriver om linkläder/underkläder i sin avhandling.

Bl a att det vanligaste materialet i underplaggen också gav dem dess medeltida namn, linkläder. I diplomen betecknar linkläder en särskild grupp kläder och de förekommer alltid tillsammans med andra kläder (s. 52-53). Eva skriver i en fotnot att det framgår av bl a Konungs skuggsiá att linkläder och underkläder är samma sak, i den står det att "linkläderna ska vara av god lärft och kortare än kläderna som bars över dem, så att de inte syns, eftersom en hövisk man inte kan visa sig i lin eller hampa." (s. 52).

Vilket åtminstone indikerar att fint folk inte ville visa sig med lin ytterst.

Senare i avhandlingen står det också att linne är underrepresenterat i källmaterialet för att det i huvudsak användes till underkläder som inte hade något större värde och därför inte testamenterades lika ofta. Linne i inredningstextilier och lakan är vanligare i diplomen (s. 203).

I alla fall några referenser på vägen...

/Vix.

av **Johan Käll** » 4 april 2007, 16:23

Martin, det är en spännande tanke då med dessa färgade gambesoner på bilder överallt... för de var ju alltid i linne.... eller....?

av **Anette** » 4 april 2007, 18:43

Det beror väl på vad som menas med beständigt... Det är svårt att få färgat linne "tvättäkta", det kan behöva färgas om efter ett tag. Men om plagget, t.ex. en gambeson, inte ska tvättas särskilt ofta borde inga hinder föreligga. Sedan kan jag tänka mig att det yttersta laget i en färgad gambeson utgörs av tunt, väl valkat ylle för att inte repa upp sig så lätt om det går hål på den och för att underlätta snygga lagningar. Ett tredje alternativ är att färgen är ditmålad och påbättras regelbundet...

Webbplats · av **Martin A** » 4 april 2007, 22:59

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Johan Käll

Martin, det är en spännande tanke då med dessa färgade gambesoner på bilder överallt... för de var ju alltid i linne.... eller....?<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Som sagt, jag vet inte hur det var med färgat lin under medeltiden, men vet du att alla gambesoner under medeltiden var i linne? Som sagt, det går väl att dra ett lager tunnt ylle längst ut?

av **Johan Käll** » 5 april 2007, 11:49

nej, jag vet inte alls. bara att den allmänna åsikten är att det var i linne. Samt att ylle inte skulle klara slitatget som blir i kontakt med brynjan. samt att ylle inte färgades. Själv har jag ingen aning om hur det kan ha varit. men lutar mot att man både kan ha haft ylle ytterst samt att linnet kan varit färgat. I Albrechts bössor har vi valt att ha färgat linne i våra Panzar.

av **Malin Berglund** » 5 april 2007, 15:45

Martin A och ev andra intresserade:

Jag vet inte riktigt vad som avses med "moderna härdningsmedel/färgingsmedel" därav mitt något långrandiga svar.

Man få relativt bra färger på naturlig väg på cellulosa fibrer genom en process som kallas för Gallering.
Det innebär att man först kokar fibrerna i ett tanninhaltigt bad, ofta skapat av krossade galläpplen. Sen betar man fibrerna med något metallsalt, oftast alun, järn eller kopparsalt. Sedan färgar man med det utvalda färgämnet.
Eftersom cellulosafibrerna inte har några fina aminosyror för färgämnena att fästa i så blir det nån slags kemisk process där tanninerna fäster bra i cellulosan, metallsalterna fäster bra i tanninerna och färgämnena fäster bra i metallsalterna.
Om min bristfälliga kemikunskap har fått mig att fatta rätt så leder denna kedja till att färgämnena blir bortnötningsbara då molekylbindningarna mellan alla delar spricker och dels eftersom cellulosa fibrer inte har några håligheter där färgämnerna kan skydda sig mot yttre påfrestningar.

Som en parantes vill jag nämna att Turkisk Röd är en färgning som bara utförs på cellulosafibrer och sitter som berget. Denna färgningsmetod gjordes i Indien och senare Turkiet, har ingen aning alls huruvida dylika tyger importerades till europa under medeltiden/renässansen. Men då har man gått igenom en lång och omständig process med att Animalisera fibrerna. Dvs gett dem ett slags fejkade aminosyror genom en process som jag inte kan tillräckligt om för att kunna förklara.

Det efterfrågades källor:
På http://www.elizabethancostume.net/dyes/segreti.htm
Finns en handskrift från mitten av 1400-talet nerskriven och översatt till engelska, recepten 369 och 370 är recept på just gallering.
Så från 1450 och frammåt anser -jag- att man i åtminstone Italien kände till hur man gallerade.

Det finns även det bevarade plagget/(plaggen?) från Norge som är färgat med krapp och omnämns i tråden om kvinnounderplagg. Vet dock inte vilka metallsalter som använts till det eller om det är gallerat eller ej.

Plinius nämner i Bok 19 kap 5-6 , 17 i sin Historia Naturalis att Alexander den store och Cleopatra hade färgade (linne) segel samt att färgade linnestycken användes som markiser i teatrar, över vägar och i folks atrium.
Vad gäller betning pratar han om det i Bok 35 kap 42 och 52 där det bla omnämns som en egyptisk process.

Hoppas att dettta inte blev för off topic, vidare disskussion tar jag gärna i tråden om färgning av lin.

av **Skalde-Tord** » 11 juni 2007, 08:33

Kan sägas att jag burit kombinationen linnebrokor/yllehosor och på överkroppen råsidenkjortel och överkjortel i tunt grönt ylle mitt under den varma sommaren, och det funkade alldeles utmärkt.
Visst, jag är en väldigt sval person i största allmänhet, men även vid lite aktivietet, dvs bärande och flyttande och lite lekar så var jag allmänt fräsch, dock med medeltida mått

Jag har dock ej hört någon rekommendera Sundbybergs Textilcentrum och de har ju tonvis med tunna finna ylletyger av de flesta olika färger och utformning.
Kan själv rekommendera dem, man får mycket tyg för en liten slant.

av **Runristaren** » 11 juni 2007, 12:39

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Skalde-Tord

Kan sägas att jag burit kombinationen linnebrokor/yllehosor och på överkroppen råsidenkjortel och överkjortel i tunt grönt ylle mitt under den varma sommaren, och det funkade alldeles utmärkt.
Visst, jag är en väldigt sval person i största allmänhet, men även vid lite aktivietet, dvs bärande och flyttande och lite lekar så var jag allmänt fräsch, dock med medeltida mått

Jag har dock ej hört någon rekommendera Sundbybergs Textilcentrum och de har ju tonvis med tunna finna ylletyger av de flesta olika färger och utformning.
Kan själv rekommendera dem, man får mycket tyg för en liten slant.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
japp, "springer" själv i liknande kläder å lider inte av detta.
jag tror lagerprincipen är viktig samt att man inte tar på sig en yllekofta utan tunna fina ylletyger (Finns inge bättre!).
Instämmer förövrigt i ditt rekomenderande av leverantör!

Runristaren
www.runristare.ax

av **Matti** » 12 juni 2007, 18:13

Efter att ha jobbat min första månad på Eketorp så kan jag säga att mycket vad gäller "oh det går så bra att gå i ylle på sommaren" är fel ute.
Visst, det går om man kan hålla sig mest i skuggan, vilket det gick ganska bra i Gene.
MEN, och det är ett stort men, på Eketorp på Öland finns inte ett träd inom flera hundra meter. Borgen är en stekande kittel och man prisar Gud för varje vindpust.
Dessutom så är våra kläder inte sydda i det finaste ylletyger som finns, utan i tämligen vanliga ylletyger. Inte tjocka men normala tyger.

Visst går det bra att gå omkring i tunnt fint kamgarnsylle och med sidenskjorta under. Det tror jag säkert.
Men hur många av människorna hade möjlighet att bära ett sådant fint plagg till vardags? Hur många hade över huvudtaget råd att äga ett?

Sedan så är det en sak att sitta still och handarbeta, men en helt annan att bära ved, mata grisar, jaga får, vattna kor... valla turister etc...
Rätt och slätt. Om man jobbar hårt, vilket vi fornmuppar som jobbar på Eketorp måste göra, och som våra förfädrer och förmödrar var tvungna att göra för sitt livsuppehälle, så nog blir man dyngsvettig av att gå i ylle en hel dag.

På järnåldern så var man inte så pryd och man gick sannolikt ganska ofta i linne om sommaren, såvida man inte måste "klä upp sig" för någon högtid.

Medeltiden är ett krux, men om vanligt folk jämt sprang i ylle, som knappast var fint, tunnt kamgarn, för vem skulle vilja fördärva ett dyrbart plagg när man matar grisar, så nog svettades de!
Sannolikt så jobbade man en hel del i linnesärken, och jag skulle förmoda att man hade en del grovarbetsplagg i tunnt skinn, som faktist är ganska svalt.

Många av oss fornisar går nog i kläder som var högstatuskläder. Rikemansfolk har alltid haft det förspänt med dyra tyger och inte så mycket hårt arbete. Men bönder, enklare hantverkare och trälar hade nog ändå linnet som favoritmaterial när det kom till arbetsplagg om sommaren.

Dessutom, det passade sig inte för högre stånd att visa sig i linne. Detta indikerar att enklare folk nog kunde göra det, och gjorde det.

Nå, jag tänkte bara att detta borde bliva sagt.

Matti - Hårt arbetande huskarl/bensnidare/bågskytt på Eketorps borg.

Ylle om sommaren

Vilka är online