Historiska Världar

Haklin, huvudlin och nålar

En gift kvinna skulle i regel sällan visa sig barhuvad utanför det egna hemmet, framförallt i offentliga eller representativa sammanhang som kyrkobesök eller mottagande av gäster i hemmet. Huvudbonadens uppsättning reflekterade med säkerhet bärarens ålder, smak och personliga tycke. Vid enklare och mer vardagliga sysslor valdes antagligen en enklare form av uppsättning, med eller utan haklin.

Det uppsatta håret döljs nästan alltid helt och hållet av huvudlin och haklin som hålls samman endast av ett antal knappnålar i mässing. Samtidigt som huvudbonaden skall fylla en dekorativ funktion måste den ändå vara praktisk, bekväm och tillåta okonstlad rörelse av bäraren.

Kvinnan bär ett haklin i form av ett rektangulärt tygstycke som arrangeras ner i urringningen och fästs samman i nacken med en knappnål. Huvudlinet har lagts i veck och sedan fästs i haklinet med två nålar, en på vardera sida om halsen. Det dekorativa vecket hålls på plats med två helt synliga nålar.

Referens: Kalkmålning från Risinge kyrka Östergötland, 1400-talets första fjärdedel