Historiska Världar

Dolk och bälte

När soldaten drog i strid hade han sällan med sig sin väska - det behövs ju inte om han dör, och han behöver det inte förrän han är tillbaka i lägret om han överlever. Så det är ganska ovanligt att se väskor på soldater i avbildningar av slag. Däremot så hade soldaten alltid med sig en dolk som kunde användas i närstrid, eller för att ta en fiende av daga.

Detta är en så kallad "Rondelldolk", möjligen kallad "Stekametz" - stickkniv - i Norden under medeltiden. Ordet Rondelldolk kommer från rondellen baktill, som ger gott stöd när man stöter till med ena handen för att ge nådastöten genom någon av fiendens rustningsglipor.

Plattan och knappen på dolken är inte solida, det hade gjort dolken alltför tung, utan är tillverkade av bronsplattor som är ihoplödda. De är alltså ihåliga. Om du tittar noga kan du se fogen i kanten av plattan.

Skinnet i den här återskapade dolken är tyvärr inte naturgarvat, vilket man kan ana av dess lyster. Handtaget är först lindat och limmat hårt med ett snöre. Efter detta har man satt fast skinnet och nitarna.

Denna dolk är dubbeleggad, men det förefaller vanligare att de är eneggade med hög profil (en tjock bakkant), eller att de helt enkelt är triangulära i tvärsnittet och har tre eggar. Den formen gör att de lättare bryter sig igenom brynjeringar om det skulle vara nödvändigt.

Knivslidan saknar munbleck och är tillverkad i trä, med ett fastlimmat överdrag av skinn. Dolken är placerad i sidan för att snabbt kunna dras i en trängd situation.

Dolkens blad är fastnitat rakt genom handtaget. Här syns också plattan, eller rondellen, tydligt.

Denna dolk har påträffats i Glimminghus vallgrav. Den har en ihoplödd rondell och en enkel platta. Bladet är eneggat. SHM: 22029:4.

Denna typ av bältesspänne är gjutet i brons och förekommer i västeuropeiskt material under 14- och 1500-talet.

Bältet är väldigt smalt, vilket var mode under andra halvan av 1400-talet. 1300-talets bälten är i regel breda.

Ett kopparbleck håller fast spännet i bältet med hjälp av fem nitar.